Prostatan sitter omedelbart nedanför urinblåsan och dess
läge förklarar det gamla namnet blåshalskörtel.
Det är en könskörtel och på så sätt
en viktig del i mannens fortplantningssystem.
Före puberteten är prostatan liten. Det manliga könshormonet
testosteron fungerar som prostatans livgivare och när produktionen
av testosteron kommer igång, så växer prostatan.
En normal prostata är stor som en kastanj eller valnöt.
Den är inte bara beroende av testosteronet för att växa
utan också för att behålla sin funktion och storlek.
Prostatans sekret skapas i särskilda prostataceller. Dessa
formar flera små körtlar med separata utgångar
till urinröret. Förutom prostataceller finns det även
glatt muskulatur och elastisk bindväv i prostatan. Den glatta
muskulaturen har som uppgift att pressa sekretet ut till urinröret
och bindväven håller samman körtelns celler. Prostatan
omges av en bindvävskapsel.
Det mesta av mannens sädesvätska produceras i prostatan
och dess två bihang, de båda sädesblåsorna.
Spermierna som tillverkas i testiklarna är bara en liten del
av sädesvätskan. De leds från testiklarna genom
sädesledarna och blandas med sädesvätskans övriga
beståndsdelar i den del av urinröret, som passerar genom
prostatan.
Två muskelventiler spelar en viktig roll i denna blandningsprocess.
Den ena sitter direkt under urinblåsan och den andra under
prostatan. I en första fas är båda ventilerna stängda.
På så sätt skapas en tryckkammare i urinröret
mellan de båda ventilerna. I denna tryckkammare blandas spermierna
med prostatans och sädesblåsornas sekret och bildar det
så kallade ejakulatet. Vid sädesavgången öppnas
den nedre ventilen och tack vare det höga trycket får
ejakulatet en hög hastighet. |