Valnötter hämmar prostatacancer hos möss (2010-03-26)

Forskare vid UC Davis Cancer Center samt vid amerikanska jordbruksdepartements forskningscenter i Kalifornien har studerat effekten av kost med valnötter hos möss som var genetiskt programmerade att få prostatacancer. En grupp av möss fick en diet med hela valnötter och en kontrollgrupp fick en diet med motsvarande mängd fett men inte från valnötter. Valnötsdieten motsvarar att en vuxen man äter ca 60 gram valnötter per dag. Efter 18 veckor hade mössen med valnötsdieten en tillväxt av prostatacancer som var 30-40 % mindre jämfört mössen i kontrollgruppen. De hade också en lägre halt i blodet av proteinet IGF-1, som man förmodar spelar en viktig roll vid utvecklingen av prostatacancer. Valnötter är rika på omega-3-fettsyror och antioxidanter och tidigare studier har visat att de minskar risken för hjärtkärlsjukdomar. De nya resultaten har publicerats vid det årliga nationella mötet för American Chemical Society i San Francisco. Nutritionsforskarna vid UC Davis Cancer Center hoppas nu kunna får forskningsmedel för studier med prostatacancerpatienter. (Källa: Press Release UC Davis Cancer Center)

Mycket rött kött ökar risken för prostatacancer (2009-11-30)

En amerikansk forskargrupp har redovisat resultat för en studie med drygt 175 000 män i åldersgruppen 50-71 år. Under 9 års uppföljning (1995–2003) fick 10 313 män diagnosen prostatacancer, varav 1 102 avancerad cancer. 419 män dog i sjukdomen. Forskarna jämförde männen som åt mest rött kött (högsta femtedelen i intag) med de som åt minst. Männen med den höga konsumtionen hade 12 % större risk att drabbas av prostatacancer och 31 % större risk att få avancerad cancer än männen med låg köttkonsumtion. Resultaten är publicerade I American Journal of Epidemiology. (Källa: American Journal of Epidemiology)

Ämne i grönt te minskade PSA-värdet (2009-07-03)

Amerikanska forskare vid Feist-Weiller Cancer Center, Shreveport, Louisiana har redovisat resultat från en studie där män med prostatacancer fick dagliga doser av ämnet Polyphenon E, som ingår i grönt te. Studien omfatade 26 män i åldern 41 till 72 år och alla hade diagnosen prostatacancer och inväntade sin operation (prostatektomi). De erhöll varje dag fyra kapslar Polyphenon E vilket motsvarar en konsumtion av tolv koppar grönt te. Man mätte PSA och flera andra biomarkörer vid diagnosen och på operationsdagen. Antalet dagar låg i intervallet 12-73. Forskarna kunde notera signifikanta minskningar i flera biomarkörer inklusive PSA och IGF-I (insulin growth factor). Några patienter hade mer än 30 % reduktion av PSA-värdet. Dr William G Nelson, professor i onkologi, urologi och farmakologi vid Johns Hopkins Kimmel Cancer Center säger i en kommentar att deltagarna tyvärr inte valts ut slumpmässigt, men att resultaten är sådana att det är befogat att genomföra en randomiserad studie. Resultaten är publicerade i utgåvan av Cancer Prevention Research publicerad den 19 juni. (Källa: Medical News Today, American Association of Cancer Research, Nyfiken Vital)

Fisk rik på omega-3-fettsyror minskar dödligheten i prostatacancer (2008-11-23)

Forskare vid Harvard School of Public Health i Boston redovisar resultat av 22 års uppföljning av drygt 20 000 män i Physician's Health Study som var cancerfria år 1983. Under uppföljningen fick 2 161 män prostatacancer och 230 män dog av sjukdomen. En analys av männens kostvanor visar att intaget av fet fisk rik på omega-3-fettsyror inte minskade risken att drabbas av prostatacancer. Däremot pekar analysen på högt intag av fet fisk dämpar cancerns utveckling och därmed minskar risken att dö i prostatacancer. Män som konsumerade fet fisk minst fem gånger i veckan hade 48 % lägre risk att dö i prostatancancer jämfört med de män som åt fet fisk mindre än en gång i veckan. Resultaten är publicerade i novemberutgåvan av Journal of Clinical Nutrition. (Källa: UroToday)

SELECT-studien: Selen och vitamin E minskar inte risken för prostatacancer (2008-10-29)

National Cancer Institute (NCI) i USA meddelade den 27 oktober att man nu trappar ner den omfattande SELECT-studien till att enbart omfatta uppföljning. Studien som omfattar ca 35 000 män har som mål att avgöra om intag av selen och/eller vitamin E påverkar risken att drabbas av prostatacancer. Preliminära data visar inte någon minskad risk att drabbas av sjukdomen. Deltagarna i studien får nu brev där de uppmanas att avsluta intagen av sina tabletter. Uppföljningen av deltagarna med PSA-prov och rektalpalpation kommer att fortgå i ytterligare tre år. De har varit indelade i fyra grupper, vitamin E + selen, vitamin E + placebo, placebo + selen, placebo + placebo. Doserna har varit 200 mikrogram selen respektive 400 IE vitamin E per dag. Studien har varit dubbelblind, dvs. vare sig deltagande läkare eller patient har vetat vilken grupp en enskild deltagare har tillhört. Fortsatt utvärdering kommer att ske på detta sätt, men däremot kommer en patient nu att på egen begäran kunna få veta vilken grupp han tillhört. SELECT-studien startade 2001 med deltagande av patienter på ca 400 kliniker i USA, Kanada och Puerto Rico. NCI är huvudfinansiär och bidrar med 114 miljoner US-dollar. Bakgrunden till studien är resultat från tidigare studier med vitamin E respektive selen. I en finsk studie på 1990-talet med ca 29 000 rökare undersökte man om vitamin E minskade risken för lungcancer. Det framkom då att dessa män hade 32 % lägre förekomst av prostatacancer jämfört med en kontrollgrupp av finska män. Tidigare amerikanska studier har visat lägre förekomst av prostatacancer hos män med extra intag av selen. (Källa: National Cancer Institute)

Antioxidant i soja kan hejda spridning av prostatacancer hos möss (2008-04-02)

Många studier inom prostatacancer och kost pekar på skyddande effekter hos sojaprodukter. Forskare vid Northwestern University i Chicago har studerat effekten av ämnet genistin hos möss med prostatacancer. Genistin är en antioxidant som finns i sojaprodukter. Mössen matades med genistein i sin kost innan man planterade prostatacancer hos dem. Halten av genistin i mössens blod var jämförbar med den halt av genistein som finns hos människor med en sojarik kost. Forskarna fann att genistintillsatsen inte minskade storleken på cancern i själva prostatan. Däremot reducerades metastaser i lungorna nästan fullständigt. Denna reduktion var 96 % jämfört med de möss som inte fick genistin. Forskargruppen har tidigare visat att genistin i cellkulturer med prostatacancer hindrar cancerceller att frigöra sig från primärtumören. Genistin blockerar aktiveringen av vissa molekyler som reglerar aktiveringen av proteiner som frigör cancerceller från primärtumören. Resultaten från den aktuella studien är publicerade i marsutgåvan av Cancer Research, som utges av American Association of Cancer Research. Studier på patienter planeras. (Källa: Medical News Today)

Transfetter ökar risken för icke-aggressiv prostatacancer (2008-01-27)

Amerikanska forskare vid Harvard School of Public Health har analyserat blodprover som togs 1982 av 14 916 män, som då befanns vara fullt friska. Under de följande 13 åren fick 476 av dessa män diagnosen prostatacancer. I blodproverna har man mätt halten av olika fettsyror. Analysen av dessa visar att det inte finns något samband mellan totala mängden av transfetter och prostatacancer. Däremot kunde forskarna notera att höga värden av transfetter av oljesyra (18:1n-9t) och linolsyra (18:2t) gav cirka dubbelt så stor risk för uppkomsten av icke-aggresiv prostatacancer när man jämförde med män med låga halter för de båda transfetterna. Studien är publicerad i januariutgåvan av tidskriften Cancer Epidemiology Biomarkers & Prevention. Information om transfetter finns på Livsmedelsverkets hemsida. Livsmedelsverket skriver bl. a. följande: "Transfett bildas när flytande växtoljor ”härdas”. Härdning är en teknik som används i livsmedelsindustrin för att göra fettet hårdare så att produkterna får önskad sprödhet, fasthet och smältpunkt. Det ökar även hållbarheten. Vid härdning omvandlar man på kemisk väg det nyttiga omättade fettet till mättat fett, som är onyttigare. Om oljorna härdas fullt ut omvandlas alla omättade fettsyror till mättade. Ofta avbryts härdningen innan dess, och det är då det bildas transfettsyror. Det finns också små mängder transfett naturligt i mejeriprodukter och kött från kor och får.Liksom mättat fett höjer transfettet halten av det onda LDL-kolesterolet i blodet och minskar halten av det goda HDL-kolesterolet. Det ökar i sin tur risken för hjärt- och kärlsjukdom." (Källa: Cancer Epidemiology Biomarkers & Prevention)

Ämne i lackticka hämmar androgenreceptorn (2007-12-16)

Forskare i Israel har extraherat 201 olika ämnen ur 68 svampsorter i jakt på ämnen som kan hämma utveckling av prostatacancer. Av de 201 ämnena fann de 11 stycken som hindrade androgenreceptoraktiviteten mer än 40 %. I en mer ingående test av 169 ämnen kunde man identfiera 14 stycken som hämmade utvecklingen av prostatacancerceller. Av de olika ämnena kunde man notera att de som utvunnits ur lackticka (Ganoderma lucidum) var mest effektiva i hämmandet av androgenreceptoraktiviteten och utvecklingen av prostatacancerceller. Lackticka odlas i stor skala i Asien och används bl.a. i traditionell kinesisk medicin. Den saluförs som te, i kapslar eller i torkad form. Nutida forskning har visat att lackticka kan hämma inflammationer och allergiska reaktioner. (Källa: Medical News Today)

Höga halter av omega-3-fettsyror minskar risken för prostatacancer (2007-07-30)

En grupp av amerikanska forskare har utgått från en grupp på 14 916 friska män år 1982. Under en 13 år lång uppföljningsperiod mättes fettsyror i blodet. 476 män fick under perioden diagnosen prostatacancer och halten av deras fettsyror i blodet har jämförts med en kontrollgrupp. Studien visar att män med höga halter av omega-3-fettsyror och linolsyra (18:2n-6) i blodet hade lägre risk för prostatacancer än män med låga halter av de aktuella fettsyrorna. För omega-3-fettsyror var risken 41 % lägre och för linolsyra 38 % lägre. Omega-3-fettsyror finns rikligt i fet fisk och linolsyra finns i icke-härdade vegetabiliska oljor. Studien är publicerad i juliutgåvan av Cancer Epidemiology Biomarkers and Prevention. (Källa: UroToday, Journal of Urology)

Omega-3-fettsyror i fisk hämmar prostatacancer hos möss (2007-07-02)

En amerikansk forskargrupp vid Wake Forest University School of Medicine framhåller att deras resultat skulle kunna innebära att ett kosthåll med fisk rik på omega-3-fettsyror förbättrar prognosen hos män som har genetiskt anlag för prostatacancer. Det kan vara något som förbättrar prognosen för överlevnad. Målet med den aktuella studien var att undersöka samspelet mellan dieten och genetiskt utvecklad prostatacancer. I studien användes därför möss med en genetisk defekt. De saknade en tumörhämmande gen vilket innebär att prostatacancer utvecklas spontant hos dem. Både möss med gendefekten och normala möss matades med föda med varierande andelar omega-3 och omega-6 fettsyror: hög andel omega-3 (lika andelar av de båda fettsyrorna), låg andel omega-3 (20 gånger så mycket omega-6 som omega-3) respektive mycket låg andel omega-3 (40 gånger så mycket omega-6 som omega-3). De normala mössen förblev friska oavsett diet. Hos mössen med gendefekten överlevde 60 % av dem med hög andel omega-3, 10 % av dem med låga andel omega-3 och 0 % av dem med mycket låg andel omega-3. Forskarna framhåller att en omläggning av dieten till mera fet fisk kan vara särskilt fördelaktigt hos män med anlag för prostatacancer. Det är möjligt att det skulle kunna fördröja utvecklingen av sjukdomen. Resultaten är publicerade i juliutgåvan av Journal of Clinical Investigation. Lax, sill, makrill och sardiner är rika på omega-3-fettsyror. Näringsexperter menar att man bör hålla en kost med lika andelar omega-3 och omega-6 fettsyror. I normal västerländsk diet så är andelen omega-6 fettsyror flera gånger större än omega-3 fettsyror. (Källa: PSA-Rising)

Inget samband mellan lykopenhalt i blodet och minskad risk för prostatacancer (2007-06-10)

Flera studier har pekat på att stora intag av tomatprodukter minskar risken för uppkomst av prostatacancer. Denna gynnsamma effekt har lett forskarnas intresse till antioxidanten lykopen, som finns rikligt i tomater. Forskare vid National Cancer Institute och Fred Hutchinson Cancer Research Center, USA, har därför studerat lykopenhalten i blodserum hos en stor grupp män (ca 28 000) som ingått i en amerikansk screeningstudie. I studien diagnosticerades 692 män med prostatacancer mellan 1 till 8 år efter studiens start. Studien visar inget samband mellan lykopenhalten i blodserum och risken för att få prostatacancer. Studien pekar därför på att kosttillskott med lykopen inte är meningsfullt. Forskarna, som analyserat fler ämnen, avråder dessutom från kosttillskott med beta-karoten eftersom detta ökar risken för lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar. (Källa: PSA-Rising)

Lax minskar risken för utveckling av prostatacancer (2007-04-06)

En forskargrupp vid Karolinska Institutet har publicerat en studie som visar att intag av lax minskar risken för utveckling av prostatacancer. I studien ingick 1 499 män i Sverige som fått prostatacancer och en kontrollgrupp med 1 130 män i Sverige som inte fått sjukdomen. Resultaten visar att män som äter mycket fet fisk inkluderande lax (mer än en gång per vecka) löper 43 % mindre risk att drabbas av prostatacancer än de män som aldrig äter fet fisk. Forskarna studerade genvariationer av COX-2-genen hos männen. Detta är en gen som hjälper till att reglera kroppens produktion av inflammatoriska substanser kallade prostaglandiner. Här upptäckte man att män med en vanlig variant av denna gen (rs5275: +6365 T/C) hade ännu större skydd vid stora intag av lax. I deras fall minskade risken med 72 %. Resultaten publicerades på Internet redan i oktober 2006 och den 15 januari 2007 i International Journal of Cancer. Huvudförfattare till artikeln är Maria Hedelin, som juni 2006 disputerade vid Karolinska Institutet på kostfaktorer kring prostatacancer. Hedelin påpekar i sin avhandling att den feta fiskens hämmande inverkan på prostatacancer kan bero på omega-3 fettsyrorna DHA och EPA. Både omega-3 fettsyror och omega-6 fettsyror kan ombildas till prostaglandiner. Prostaglandiner som bildas av omega-6 fettsyror tros vara pro-inflammatoriska medan de som bildas från omega-3 fettsyran EPA har en antiinflammatorisk roll samt hämmar tillväxten av prostatacancer i cellförsök. Hedelin påpekar i KI:s pressmeddelande att det finns goda skäl för män att äta fet fisk trots att 40 procent av männen faktiskt saknar den "skyddande" varianten av COX-2-genen. (Källa:Karolinska Institutet Pressmeddelande, International Journal of Cancer, PSA-Rising)

Motsägelsefulla resultat om soja och risken för prostatacancer (2007-03-27)

Den största studien hittills om sojarik japansk diet och risken för utveckling av prostatacancer ger motsägelsefulla resultat. Studien har omfattat 43 509 japanska män i åldern 40-69 år under åren 1995-2004. I studien har man kartlagt männens konsumtion av 147 olika sojabaserade produkter. Bland dessa produkter dominerar misosoppa, natto (fermenterade sojabönor) och tofu. Resultaten visar att ett stort intag av sojabaserade produkter minskade risken för utveckling av lokaliserad prostatacancer. Däremot ökade risken för avancerad prostatacancer. Forskarna menar att en förklaring kan vara att sojans isoflavoner fördröjer utvecklingen av en latent prostatacancer till ett kliniskt stadium. I ett senare skede när cancern har blivit aggressiv kan isoflavonerna ha tappat sin skyddande förmåga och möjligtvis även öka risken för utvecklingen av den avancerade prostatacancern. Forskarna framhåller att det inte finns något underlag som förklarar när och hur en lokaliserad prostatacancer utvecklas till en avancerad form och hur detta skeende skulle kunna vara kopplat till isoflavoner. Av de drygt 43 000 männen fick 307 män diagnosen prostatacancer. 74 av dessa män hade avancerad cancer medan 218 hade en cancer som var begränsad till prostatan. För 15 män saknas stadieindelning. Resultaten visar att risken för utveckling av lokaliserad prostatacancer var 50 % lägre hos män med stort intag av isoflavoner jämfört med dem med litet intag. Isoflavonerna hade mest skyddande effekt hos män över 60 år. Risken att få avancerad prostatacancer var dubbelt så stor hos män som åt två skålar misosoppa per dag jämfört med de män som åt mindre än en skål misosoppa. Forskarna framhåller att de motsägelsefulla resultaten också kan bero på det lilla antalet män, bara 74 fall, med avancerad prostatacancer. Det kan vara för få män för att dra långtgående slutsatser. Helt klart är att det behövs mer forskning för att klarlägga sambanden mellan risken för prostatacancer och intag av isflavonrik kost. Resultaten har publicerats i marsutgåvan av Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention. (Källa: UroToday)

Selen med vitamin E minskar risken för prostatacancer (2007-02-12)

Amerikanska forskare har publicerat resultat från en screeningstudie för prostatacancer, där männen följdes under upp till 8 år. Studien omfattar 724 män med prostatacancer och 879 friska män i en kontrollgrupp. Man mätte halten av selen i blodserum. Forskarna fann ingen relation mellan halten av selen och risken att drabbas av prostatacancer. Männen fick också fylla i en omfattande kostenkät som omfattade tolv månader innan de enrollerades till studien. Detta visar en minskad risk för prostatacancer för de män som hade höga halter av selen i blodserum och som gjort stora intag av vitamin E samt även ätit multivitamintabletter. Studien har publicerats i American Journal of Clinical Nutrition. I USA och Kanada pågår SELECT-studien med mer än 35 000 män som är indelade i fyra grupper med olika sammansättning av tillskottet i tabletterna de tar (selen och vitamin E, enbart selen, enbart vitamin E, utan tillskott). Männen som deltar var vid studiens start över 55 år och hade då ett PSA-värde under 4 ng/ml. Studiens syfte är att se om selen och vitamin E, var för sig eller i kombination, kan minska risken att få prostatacancer. Denna studie pågår till 2013. (Källa: American Journal of Clinical Nutrition)

Gullök minskar risken för prostatacancer (2006-12-19)

Forskare vid Mario Negri Institutet i Milano (Instituto di Ricerche Farmacologiche) har studerat hur konsumtion av gullök (Allium cepa) och vitlök (Allium sativum) påverkar risken att drabbas av olika cancersjukdomar. Studien bygger på matvanor hos 10 000 personer med cancer och 15 000 friska människor boende i Italien och Schweiz. Resultaten visar att stora intag av gullök ger påfallande kraftigt minskad risk att drabbas cancersjuikdomar. De som åt mest lök minskade risken för cancer i munhåla och svalg med 84 procent, för ändtarmscancer med 56 procent och för bröstcancer med 25 procent. Risken för cancer i livmoder, prostata och njurar minskade med 73, 71 respektive 31 procent, enligt studien. För att uppnå denna riskminskning så behöver man äta 80 gram gullök per dag, dvs. ungefär en lök. Resultaten är publicerade i American Journal of Clinical Nutrition. (Källa: Dagens Nyheter, American Journal of Clinical Nutrition)

Ytterligare stöd för granatäpplejuices hämmande inverkan på prostatacancer (2006-07-08)

I juliutgåvan av Clinical Cancer Research publiceras ännu en studie som påvisar granatäpplejuices hämmande inverkan på prostatacancer. Resultaten ligger helt i linje med forskningsresultat som publicerades 2005. Den aktuella studien har genomförts vid Jonson Cancer Center, University of California, USA. Studien har omfattat män som fått recidiv med stigande PSA efter radikal prostatektomi eller strålbehandling. Till studien rekryterades män med PSA-värde större än 0.2 ng/ml och mindre än 5 ng/ml. Gleasonvärdet vid diagnos var högst 7. Män som fått 2½ dl granatäpplejuice om dagen hade i genomsnitt 54 månader för en fördubbling av PSA-värdet. För män som inte fått granatäpplejuice dubblerades PSA-värdet redan efter 15 månader. I forskargruppen ingår Louis Ignarro som fick Nobelpriset i medicin år 1998. (Källa: PSA-Rising, Clinical Cancer Research)

Genombrott rörande selen och prostatacancer (2006-06-12)

Selen är ett viktigt mineralämne och flera studier har visat att det har en hämmande inverkan på utvecklingen av vissa cancrar, speciellt prostatacancer och tjocktarmscancer. Det har däremot varit oklart vilka mekanismer som det rör sig om. Forskare under ledning av professor Alan Diamond vid University of Illinois i Chicago har gjort framsteg inom detta område. Forskarna har gjort studier på möss med genetiska förändringar, dels möss med ökad benägenhet att utveckla prostatacancer, dels möss med låga halter av selenproteiner. Forskarna kunde notera att möss med båda dessa egenskaper hade en snabbare utveckling av prostatacancer. Fler studier ska nu genomföras för att utröna de mekanismer som ger selen dess skyddande roll. Det finns åtminstone 25 olika selenproteiner i människans kropp och det är ännu obekant vilken roll var och en av dessa spelar. Det kan vara en enda protein som har effekt eller en kombination av flera. Resultaten publicerades den 23 maj 2006 i Proceedings of the National Academy of Sciences. (Källa: PSA Rising)

Grillat kött misstänks kunna starta och påskynda prostatacancer (2006-04-06)

Nya forskningsresultat om grillat kött och utvecklingen av prostatacancer presenterades den 2 april på ACCR:s (American Association of Cancer Research) årliga konferens, som genomfördes i Washington DC den 1-5 april 2006. Angelo Marzo med kolleger vid John Hopkins University i Baltimore redovisade resultat där råttor matats med ämnet PhiP i sin kost. Det förefaller som om detta ämne både startade och påskyndade utvecklingen av prostatacancer hos råttorna. PhiP är en så kallad stekytemutagen som skapas när maten utsätts för mycket höga temperaturer, något som sker vid grillning. Ett problem med att översätta resultaten till människor är att det är mycket svårt att avgöra hur mycket PhiP som vi människor får i vår kost. Denna mängd är mycket beroende på tillagningsförhållandena. Intresset för PhiP är stort bland forskare och i ett EU-projekt (Heatox) studerar man vilka kromosomskador som PhiP orsakar på möss. (Källa: Reuters -Yahoo News April 3 2006, PSA-Rising)

Stark chilipeppar hämmar prostatacancer (2006-03-16, uppdaterad 2006-04-02)

Två forskargrupper har nyligen presenterat resultat där man har studerat effekten på prostatacancer för ämnet capsaicin som finns i chilipeppar (eng chili pepper). Båda studierna visar att detta ämne orsakar celldöd för prostatacancerceller hos möss. Spanska forskare redovisade sina resultat på en konferens förra året och de publicerades i januari 2006. De injicerade antingen capsaicin eller det närbesläktade ämnet capsazepin på möss i vilka man planterat hormonrefraktära prostatacancerceller (cellinje PC-3). Injiceringen av ämnena startade fyra veckor efter inplanteringen och mössen erhöll motsvarande 5 mg per kilogram kroppsvikt. Två veckor senare kunde man konstatera en väsentlig reduktion av cancerceller hos de möss som fått injektionerna. Försöken visade att capsazepin hade större effekt än capsaicin. Forskarna konstaterar att de båda ämnena har en lovande antitumörverkan när det gäller prostatacancer. Den andra studien har utförts vid Cedars-Sinai Medical Center, University of California, Los Angeles, och den har publicerats i mars 2006. I denna studie har forskarna gett capsaicin till möss med antingen hormonkänsliga cancerceller (cellinje LNCaP) eller hormonrefraktära cancerceller (cellinjer PC-3, DU-145). Försöken visar att capsaicin orsakar celldöd i båda fallen. Det visade sig påverka den molekylära mekanismen NF-kappa-B, som är kopplade till den naturliga celldöd som förekommer i kroppen då gamla celler ersätts med nya celler. Capsaicin medförde att ca 80 % av prostatacancercellerna hos mössen fick denna naturliga celldöd (apoptos). I forskargruppen i vid Cedars-Sinai Medical Center ingår den svenske forskaren Sören Lehmann. I en intervju uppskatar Lehmann att den dos capsaicin som mössen fick att äta motsvarar att en man på 90 kg intar 400 mg capsaicin tre gånger i veckan. Denna mängd capsaicin motsvarar mellan tre och åtta färska chilipepparfrukter av sorten habanera. Habanera räknas som den starkaste chilipepparsorten och har ett Scovillevärde på ca 300 000 enheter. Den är cirka 100 gånger starkare än jalapeno, som har ett Scovillevärde mellan 2 500 och 5 000 enheter. Capsaicin är en alkaloid. Alkaloider är basiska kvävehaltigta ämnen som återfinns i växter. De är fettlösliga och tas lätt upp av kroppen genom slemhinnor och hud. Koffein är ett exempel på en alkaloid. Capsaicin är en mycket stabil alkaloid, som i stort sett är opåverkad av kyla och värme och som behåller sin potential oavsett tid, upphettning eller nedkylning. Den är färglös och utan doft och samtidigt en mycket frän kemisk substans som kan kännas i gommen i en utspädning på en till sjuttonmiljoner. För att fastställa mängden capsaicin krävs mycket specialiserade laboratorieprocedurer med avancerad vätskekromatografi (HPLC). Ämnet extraherades av flera kemister redan på 1800-talet då man även påvisade dess verkan på människans matsmältning. Capsaicin syntetiserades första gången 1930. Ämnet är svagt lösligt i vatten, men mycket lösligt i alkoholer, fetter och oljor. (Källor: Federation of European Biochemical Societies (FEBS), Cancer Research, Newswise, Sydsvenska Dagbladet)

Unik studie om prostatacancer och fytoöstrogener (2006-02-14)

En grupp forskare i Sverige och Finland publicerade 2006-02-13 resultat från en koststudie om prostatacancer och fytoöstrogener. Studien är den första större koststudien på västerländska män som studerar samband mellan risken att drabbas av prostatacancer och intag av födoämnen som innehåller fytoöstrogener. Fytoöstrogener är en benämning på proteiner som till sin struktur påminner om det kvinnliga könshormonet östrogen. Fytoöstrogener delas i första hand in i isoflavoner (isoflavonoider) och lignaner. Sojabönor är mycket rika på isoflavoner och rågmjöl är rikt på lignaner. I studien deltog 1 499 män i Sverige i åldern 35 - 79 år som nyligen drabbats av prostatacancer. I studien ingick också 1 130 friska män i samma åldersgrupp och hemmahörande i samma geografiska bostadsområden. Alla deltagare fick fylla i en detaljerad kostenkät, som omfattade en rad födoämnen med fytoöstroger som soja, bönor, jordnötter, linfrö, rågbröd, vetebröd, frukter, bär m.m. I en mindre grupp av män analyserades mängden enterolakton (en fytoöstrogen) i blodet. Detta genomfördes för 209 män i cancergruppen och 214 män i kontrollgruppen. Studien visar att män med höga intag av fytoöstrogenrik kost har 26 % lägre risk att drabbas av prostatacancer än män med låga intag. Detta mönster är samma för lokaliserad och avancerad prostatacancer. Det föreligger också ett inverst samband mellan halten av enterolakton i blodet och risken för prostatacancer men detta är inte linjärt. Det framgår att män med mycket låga halter av enterolakton i blodet löper ökad risk för prostatacancer. Vid analys av enskilda födoämnen så visar bara bönor på en minskad risk. Studien visar inga säkerställda samband när man ser på totala mängden isoflavoner respektive lignaner. Studien är publicerad i den medicinska tidskriften Cancer Causes and Control (Källa: Karolinska Institutet)

Nya rön om fettintag och invasiv bröstcancer (2006-02-12)

Amerikanska forskare publicerade i veckan som gått nya rön om kvinnors intag av fett och risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, bröstcancer samt tjocktarmscancer. Studien har genomförts vid 40 centra i USA och pågått under åren 1993 till 2005. Resultaten har publicerats i flera artiklar i JAMA (Journal of American Medical Association). Studien om bröstcancer omfattar 48 835 postmenopausala kvinnor i åldern 50 till 79 år. 40 % av dessa (19 541 kvinnor) ingick i interventionsgruppen och 60 % (29 294 kvinnor) i jämförelsegruppen. Kvinnorna i interventionsgruppen genomförde dietändringar så att deras totala fettintag utgjorde högst 20 % av energiintaget. Dessutom ökade de konsumtionen av grönsaker och frukt till åtminstone 5 portioner per dag och spannmålsprodukter till åtminstone 6 portioner per dag. Jämförelsegruppen ombads att inte ändra sina dietvanor. Efter 8,1 års uppföljning hade 655 kvinnor (0,42 %) i interventionsgruppen och 1072 kvinnor (0,45 %) i jämförelsegruppen fått invasiv bröstcancer. Cancerförekomsten var alltså 9 % lägre i gruppen med lägre fettintag, men skillnaden är inte statistiskt signifikant. Det bör påpekas att man inte följt kvinnornas totala fettintag per dag, bara fettets andel av energiintaget. Livsmedelsverket i Sverige ser inga skäl för att ändra rådande kostrekommendationer. På verkets hemsida finns följande kommentar: "Resultaten av studien föranleder tills vidare ingen förändring av Livsmedelsverkets närings- och livsmedelsbaserade rekommendationer. Dessa baseras på ett omfattande vetenskapligt underlag och tar även hänsyn till en rad andra kostfaktorer." (Källa: JAMA, Sydsvenska Dagbladet 2006-02-09, Livsmedelsverket)

Många män med prostatacancer prövar komplementära och alternativa preparat (2006-02-04)

En amerikansk forskargrupp vid University of California, San Fransisco, har studerat bruket av upp till 50 olika preparat bland män med prostatacancer. I studien ingick 2 582 män med prostatacancer, som finns i ett kommunbaserat nationellt register i USA (CaPSURE). Patienterna fick besvara enkäter inom två år efter diagnos och behandling. En tredjedel av männen tog någon form av preparat. Bland dessa märks vitaminer och mineralsupplement (26 % av männen), örter (16 %), antioxidanter (13 %) och speciella medel för prostatahälsa (12 %). Till dessa senare räknas sågpalm (saw palmetto), selen, vitamin E och lykopen. Resultaten finns publicerade i tidskriften Urology, december 2005. (Källa: UroToday)

Curry och blomkål kan hämma prostatacancer (2006-01-22)

En forskargrupp i USA har genomfört en studie med curcimin (ingår i curry) samt isotiocyanat (PEITC) som är en naturlig beståndsdel i grönsaker som vitkål, grönkål, blomkål, broccoli, brysselkål och vattenkrasse. Studien utfördes på möss som försetts med mänskliga prostatacancerceller. Mössen fick injektioner av curcimin och PEITC tre gånger i veckan under fyra veckor, var för sig eller i kombination. Forskarna fann att både curcimin och PEITC hämmade utvecklingen av prostatacancercellerna. Effekten var dock betydligt större hos de möss som fick kombinationsbehandlingen med båda preparaten. Studien har genomförts vid Rutgers, The State University of New Jersey. Professor Ah-Ng Tony Kong påpekar att utgångspunkten för studien var de övertygande försök med curcimin och PEITC som genomförts på cellkulturer i laboratorieförsök. ”Vi genomförde studien för att utvärdera hur effektivt curcimin och PEITC skulle kunde vara – var för sig och i kombination – för att förhindra och möjligen behandla prostatacancer”, säger professor Kong i en intervju. Resultaten publicerades den 15 januari 2006 i American Association for Cancer Research. (Källa: Science Daily, American Association for Cancer Research)

D-vitamin hämmar cancer (2006-01-09)

Professor Cedric Garland och kolleger vid Moores Cancer Center, University of Carlifornia i San Diego (UCSD) har samlat data från 63 studier rörande D-vitamin under åren 1966-2004. Sammantaget visar dessa studier att ett ökat intag av D-vitamin kan hämma utvecklingen av cancer. Garland, som är epidemiolog, har forskat om D-vitaminer i 25 år och menar att om befolkningens dagliga intag av D-vitamin sätts till 1000 IE (internationella enheter) så kan man räkna med förekomsten av cancer i tjocktarm, bröst och äggstockar minskar med upp till hälften. Garland påpekar att det är dags för folkhälsoinitiativ som ger nya rekommendationer om intag av D-vitamin. Garlands intresse för D-vitamin väcktes på 1980-talet då han noterade att tjocktarms- och bröstcancer var dubbelt så vanligt i USA:s nordöstliga delstater jämfört med del solrika sydvästliga delstaterna. Hans och flera andra forskares hypotes var att skillnaden i förekomst av cancer förklaras av solljusets förmåga att skapa D-vitamin i huden, som i sin tur hämmar utvecklingen av cancer. Prof. Garland och hans kollegers resultat publiceras i en artikel februari 2006 i tidskriften American Journal of Public Health. men finns sedan slutet av december 2005 på UCSD:s hemsida. (Källa: Am J Public Health, UCSDNews). Vitalrådet i Danmark skriver i sin redovisning av den amerikanska studien att det som rekommerderas idag är cirka en femtedel av 1000 IE (25 mikrogram). Man påpekar att fet fisk är en god källa för D-vitamin och framhåller värdet av detta kostinslag i synnerhet under de solfattiga vintermånaderna. Det stora intaget av fet fisk i Japan kan vara en förklaring till den låga förekomsten av bröst- och prostatacancer i detta land. (Källa: Vitalrådet i Danmark)

Studie om mejeriprodukter och kalcium samt risken för prostatacancer (2006-01-01)

Några amerikanska forskare vid Tufts University i Boston har sammanställt data från 12 studier rörande sambandet mellan intag av mejeriprodukter respektive kalcium samt risken att drabbas av prostatacancer. Personer med de största dagliga intagen av mejeriprodukter hade 11 % högre risk för prostatacancer än de med de lägsta intagen. För kalcium var motsvarande värde 39 % vid jämförelse mellan de med högst respektive lägst intag. Forskarna som gjort sammanställningen pekar på flera möjliga förklaringsfaktorer. Hit hör att kalcium i blodet minskar serumnivån av 1,25-D-vitamin och detta senare ämne hämmar utvecklingen av prostatacancerceller. Hög mjölkkonsumtion kan möjligen öka IFG-1 (insulin growth factor I) något som knutits till ökad risk för prostatacancer. Slutligen kan möjligtvis hormonfaktorer i mjölk vara involverat i prostatacancerprocessen. (Källa: UroToday)

Studie om fullkornsprodukter och cancer (2005-12-26)

En dansk forskargrupp under ledning av med.dr. Anne Tjønneland har fått 375 000 danska kronor för att studera om det finns ett samband mellan halten av ämnet enterolacton i blodet och risken för att drabbas av bröst-, prostata- och tjocktarmscancer. Enterolacton liknar till sin uppbyggnad det kvinnliga könshormonet östrogen och finns i fullkornsprodukter som rågbröd och havregryn samt i vissa grönsaker. (Källa: www.cancer.dk)

Vitamin D i kombination med Taxotere förlänger livslängden (2005-12-14)

Värdefulla resultat om en kombinationsbehandling med vitamin D och docetaxel (Taxotere) presenterades i november vid European Cancer Conference (ECCO) i Paris. Studien presenterades av dess vetenskaplige ledare Dr Tomasz Beer vid Oregon Health and Science University Cancer Institute. Studien har pågått mellan september 2002 och januari 2004 vid 48 platser i USA och 250 män har medverkat. Den har varit randomiserad och dubbelblind. Taxotere har kombinerats med pillret DN-101 som är specifikt designat för cancerterapi. Det är en unik form av calcitriol, ett naturligt förekommande hormon och den biologiskt aktiva formen av vitamin D. Överlevnadstiden för männen med kombinationsbehandlingen var 8 månader längre än med enbart Taxotere. En fas III klinisk studie kommer att starta i början av 2006. Dr Beer har studerat högdoseffekter av vitamin D på prostatacancer sedan slutet av 1990-talet. DN-101 ger mycket högre calcitriolnivåer i blodet än vad kroppen kan producera från vanliga vitamin D-supplement. Calcitriol har visat sig ha antitumörverkan både i laboratoriestudier och på försöksdjur. (Källa:Medical News Today, Oregon Health & Science University)

En grupp nederländska forskare har genomfört en studie med kosttillskott. Studien omfattar 49 män som hade stigande PSA-värden efter botande behandling (34 män med prostatektomi och 15 män med strålbehandling). Kosttillskottet bestod huvudsakligen soja (isoflavoner), lykopen, silymarin och antioxidanter. Studien var randomiserad och dessutom dubbelblind, dvs. vare sig läkare eller patient visste vilka av deltagarna som fick kosttillskott respektive placebo. Studien omfattade två 10-veckorsperioder med en mellanliggande paus på 4 veckor. Tiden för fördubblat PSA (PSADT, PSA Doubling Time) var i medeltal 1150 dagar för gruppen med kosttillskott och 445 dagar för kontrollgruppen (placebogruppen). Forskarna framhåller att faktorn på 2,6 mellan de båda fördubblingstiderna är mycket uppmuntrande och att mer omfattande studier behöver göras. Silymarin består av flera närbesläktade substanser som kan utvinnas ur mariatisteln (Silybium marianum). Ämnena är kända som leverskyddande naturprodukter. Mariatisteln är en gammal medicinalväxt som användes av läkarna i antikens Grekland. (Källa: UroToday, Eur Urol 2005 Dec;48(6):922-31 Epub 2005 Oct 17)

Granatäpplejuice hämmar prostatacancer hos möss (2005-10-03)

En studie vid University of Wisconsin i USA visar att granatäpplejuice stoppar tillväxten av prostatacancerceller i laboratoriekulturer och hos möss. Professor Hasan Mukhtar, som har lett studien, påpekar att det är ett långt steg från dessa resultat till frågan om granatäpplejuice kan användas för att hindra utvecklingen av prostatacancer hos människor. Forskarna vet inte heller vilket eller vilka ämnen i granatäpplejuice som ger denna anti-cancereffekt. De planerar att gå vidare för att finna de aktiva substanserna och även utöka studien till människor. Professor Mukhtar menar dock att man inte ska räkna med några snabba resultat. Forskare som har kommenterat studien har påpekat att den har genomförts med möss som har ett försvagat immunsystem och att de har fått höga doser av granatäppleextrakt. Granatäpple (lat. Punica granatum, eng. pomegranate) är en gammal kulturväxt från Främre orienten. Den är en buske eller ett litet träd med hårda blad. Blommornas frukt består av flera rum. I varje rum finns cirka 100 frön och dessa är omgivna av ett saftigt rött hölje. Frukten finns nämnd på papyrusrullar från 1550 f.Kr. och var känd bland antikens greker för sin hälsosamma verkan. I maj 2005 presenterades intressanta forskningsresultat om granatäpplejuice och prostatacancer vid American Urological Association’s 2005 Annual Meeting i San Antonio, USA. Denna studie var genomförd vid University of California, Los Angeles. Studien omfattade 48 män som hade behandlats för prostatacancer, antingen med strålning eller operation, och som fått återfall. Deras Gleason score var 7 eller lägre. Vid studiens början var männens PSA-värde i intervallet 0,2-0,5 ng/ml. PSA-nivåerna kontrollerades var tredje månad. Männen drack 8 ounces (2,5 dl) dagligen tills deras PSA-värde fördubblades. Tiden till fördubblat värde var 26 månader för männen som fick granatäpplejuice, medan PSA-värdet fördubblades på 14 månader i kontrollgruppen. Professor Allan Pantuck, urolog och en av forskarna i studien, framhåller att granatäpplejuice innehåller antioxidanter som kan ha cancerhämmande effekter och möjligtvis kan det vara polyfenoliska flavoner som är verksamma. Under de senaste åren har det publicerats flera studier som pekar på att granatäpplen är gynnsamma för att hämma en rad olika sjukdomsförlopp. Hit hör blockering av LDL-oxidation (low-density lipoprotein oxidation) och långsammare utveckling av arteroskleros (israelisk studie), reduktion av högt blodtryck genom sänkning av det systoliska trycket (israelisk studie) samt sänkning av totala kolesterolvärdet genom lägre LDL-värde (iransk studie). (Källa: Proceedings of the National Academy of Sciences, HealthDay News, WebMD Medical News)

Nya rön om D-vitaminets effekter på prostatan (2005-09-21)

Åtskilliga studier har visat att den aktiva metaboliten i D-vitamin (calcitriol eller 1,25-dihydroxyvitamin D3) har en gynnsam verkan för att hämma tillväxten av prostatacancer. Epidemiologiska studier visar också en stark samverkan mellan exponeringen för solljus och förekomsten av vissa cancrar, särskilt prostatacancer. Eftersom solljus är väsentligt för produktionen av vitamin D i människans hud har detta lett till hypotesen att låga nivåer av calcitriol ökar risken för uppkomsten av prostatacancer. Tidigare studier visar att höga halter av calcitriol måste tillföras kroppen för att få en hämmande verkan mot tillväxten prostatacancerceller. Sådana mängder D-vitamin ger hyperkalcemi (onormalt höga halter av kalcium i blodet) och därför ges istället strukturella analoger till calcitriol. De nya forskningsresultaten förklarar flera molekylära mekanismer för calcitriol i prostataceller. Studien visar att calcitriol påverkar prostaglandinmetabolismen i såväl normala prostataceller som cancerceller i prostatan. Prostaglandin är känd som en stimulator för prostatacancercellernas tillväxt. Studien visar också att calcitriol minskar förekomsten av enzymet COX-2. Detta enzym anses var kopplat till utvecklingen av cancer och man har uppmätt höga halter av COX-2 i celler hos flera cancrar (tjocktarm, lungor, bröst, prostata). De nya rönen kommer från en välkänd forskargrupp vid Stanford University i USA. I gruppen ingår professor David Feldman, som är en av världens ledande D-vitaminforskare. (Källa: The Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology)

Vegetarisk kost med sojatillskott och regelbunden motion sänker PSA-värdet (2005-08-20)

Många studier de senaste åren har pekat ut flera livsstilsfaktorer som kan spela en viktig roll för att minska risken för prostatacancer. Hit hör vegetarisk kost, sojaprodukter, tillskott av selen och E-vitamin samt regelbunden motion. I septembernumret av Journal of Urology redovisas resultat från en nyligen genomförd amerikansk studie som pekar i samma riktning. Studien omfattar 93 män som avböjt behandling vid sin prostatacancerdiagnos. Männen hade ett PSA-värde mellan 4 och 10 ng/ml och Gleason score mindre än 7. Männen som frivilligt deltog i studien indelades i två grupper. Den ena gruppen om 44 män följde under ett års tid en sträng diet med vegetarisk kost och proteintillskott i form av sojadryck. Dessutom ingick en halvtimmes rask promenad och en timmas yogaövningar varje dag. Resten av männen ingick i en kontrollgrupp med oförändrad livsstil. Efter ett år hade det genomsnittliga PSA-värdet i dietgruppen minskat med 4 % medan det hade ökat med 6 % i kontrollgruppen. 6 män i kontrollgruppen blev så pass sjuka att de avbröt studien och genomgick traditionell behandling. Om dessa män hade kvarstått i studien hade skillnaden mellan de båda grupperna blivit ännu större. Resultaten är statistiskt säkra men man kan inte särskilja effekten av vegetarisk kost, sojatillskottet eller motion. Studiens ledare, Dean Ornish, menar att det är de samlade livsstilsförändringarna som gör utslaget. (Källa: Journal of Urology)

Solstrålar minskar risken för prostatacancer (2005-06-24)

Solens ultravioletta strålning skapar D-vitamin och flera studier har tidigare påvisat att det ger ett ökat skydd mot prostatacancer. En nyligen genomförd studie vid tre amerikanska universitet ger ökat belägg för dessa samband. Resultaten är publicerade i tidskriften Cancer Research. Man mätte skillnaden i pigmentering på underarmarna, som normalt inte utsätts för solljus, och i pannan som vanligen solbestrålas. Mätningarna genomfördes på 450 vita män med avancerad prostatacancer i åldersintervallet 40-79 år samt på en kontrollgrupp bestående av 455 män i liknande åldrar och som inte hade prostatacancer. Studien visar att en daglig dos av solstrålning kan halvera risken att drabbas av prostatacancer. Forskarna påpekar att man ska sola försiktighet så att man inte ökar risken att få hudcancer. För de flesta människor behövs det bara några minuters solstrålning för att huden ska skapa stora mängderr D-vitaminhalten. D-vitamin finns också i fisk, som är rik på fiskolja. (Källa: BBC News 2005-06-19)

Fysisk aktivitet och prostatacancer (2004-06-20)

Anna Norman har i sin avhandling (disputation 2004-05-28) studerat omfattningen av fysisk aktivitet bland män i Sverige och även undersökt om det kan finnas samband mellan graden av fysisk aktivitet och utvecklingen av prostatacancer. Anna Norman och några kolleger vid Karolinska institutet har jämfört Cancerregistrets dat a för prostatacancer under åren 1971-1989 med omfattningen av mäns fysiska aktiviteter i yrkeslivet (uppgifter har hämtats från Folk- och bostadsräkningarna åren 1960 och 1970). Under de aktuella 19 åren på 70- och 80-talen fick 19670 män prostatacancer om man inbegriper de män som hade samma fysiska aktivitet i yrkeslivet 1960 och 1970. Jämförelsen visar att förekomsten av prostatacancer var 11 % högre bland män med stillasittande arbete jämfört med män som hade ett arbete med hög eller mycket hög fysisk aktivitet. Det fanns inget påvisbart samband mellan yrkesaktivitet och dödlighet i prostatacancer. (Källa: Karolinska institutets hemsida: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-927-7/)