Gullök minskar risken för prostatacancer (2006-12-19)

Forskare vid Mario Negri Institutet i Milano (Instituto di Ricerche Farmacologiche) har studerat hur konsumtion av gullök (Allium cepa) och vitlök (Allium sativum) påverkar risken att drabbas av olika cancersjukdomar. Studien bygger på matvanor hos 10 000 personer med cancer och 15 000 friska människor boende i Italien och Schweiz. Resultaten visar att stora intag av gullök ger påfallande kraftigt minskad risk att drabbas cancersjuikdomar. De som åt mest lök minskade risken för cancer i munhåla och svalg med 84 procent, för ändtarmscancer med 56 procent och för bröstcancer med 25 procent. Risken för cancer i livmoder, prostata och njurar minskade med 73, 71 respektive 31 procent, enligt studien. För att uppnå denna riskminskning så behöver man äta 80 gram gullök per dag, dvs. ungefär en lök. Resultaten är publicerade i American Journal of Clinical Nutrition. (Källa: Dagens Nyheter, American Journal of Clinical Nutrition)

Behandling av prostatacancer förlänger livet även för äldre män (2006-12-13)

En skandinavisk studie (SPCG-4) har visat att det är fördelaktigt för män under 65 år med prostatacancer att genomgå en botande behandling jämfört med att stå under observation ("vänta-och-se"). Dr. Yu-Ning Wong vid Fox Chase Cancer Center i Philadelphia har bearbetat data i den amerikanska medicinska databasen SEER (Surveillance, Epidemiology, and End Results). De utvalda patienterna omfattar 44 630 män i åldern 65-80 år vid diagnostillfället för prostatacancer. Av dessa erhöll 32 022 män en botande behandling (operation eller strålning) medan 12 608 män inte genomgick någon behandling (observationsgrupp). Resultaten visar att det var 31 % lägre dödlighet i behandlingsgruppen under en 12-årig uppföljning. 37 % av männen avled i observationsgruppen medan 24 % av männen i behandlingsgruppen avled. Resultaten publicerades den 13 december 2006 i Journal of the American Medical Association. Resultaten kommenteras i tidskriftens ledare av doktorerna Mark S. Litwin och David C. Miller vid University of California. De hänvisar till resultaten från den skandinaviska studien. Vad beträffar män i åldern 65-80 år påpekar de att Dr. Wongs resultat kan bekräftas eller motbevisas först när resultaten föreligger från pågående randomiserade studier. De menar därför att man ska ta de nya resultaten med urskillning. (Källa: JAMA, PSA-Rising)

Socialministern tog emot Prostatacancerförbundet (2006-12-09)

Prostatacancerförbundet var inbjudet till socialminister Göran Hägglund för en 30 minuters föredragning måndagen den 4 december. Förbundet representerades av ordförande Lars-Olof Strandberg och sekreterare Urban Gibson. De redovisade bl.a. de viktigaste punkterna i förbundets och de lokala pateintföreningarnas verksamheter, samverkan med Socialstyrelsen i arbetet med nationella riktlinjer samt förbundets internationella arbete. Ett PM överlämnades till socialministern och här framgår förbundets syn på tidig upptäckt, vilken också framfördes vid mötet. I sitt PM skriver Prostatacancerförbundet bl.a. "Tidig upptäckt ger goda möjligheter till botande behandling, vilket är lindrigare för den enskilde och hans anhöriga och dessutom billigare för vården jämfört med sent insatt behandling. Prostatacancerförbundet verkar därför för allmän screening ibland kallad pappografi. Fram till dess screening införs skall alla män som så önskar ges möjlighet att PSA-testa sig." Prostatacancerförbundets representanter påpekade behovet av fler urologer och onkologer samt att det är viktigt att urologernas specialistkompetens bibehålls och inte enbart innefattas i en allmän kirurgi. Man redovisade verksamheten med Blå Bandet, som är är den internationella symbolen för prostatacancer. Varje år genomförs i september månad en Blå-Bandet-kampanj för att både öka uppmärksamheten kring sjukdomen och för att samla in pengar till forskningen på området. (Källa: Prostatacancerförbundet)

Nya rön om PSA-gränsvärde för residiv efter radikal prostatetomi (2006-12-09)

PSA-mätningar genomförs regelbundet på män som har genomgått en radikal prostatektomi. vanligen var sjätte månad. Eftersom prostatakörteln är bortopererad ska PSA-värdet rent teoretiskt vara noll. Om PSA-värdet stiger så är det ett tecken på residiv och man talar om en biokemisk återkomst (BCR, biochemical recurrence). Ett PSA-värde på 0,5 har vanligen tagits som ett tecken på residiv och man följer då PSA-utvecklingen med tätare mätintervall. Man kan också följa hastigheten för PSA-värdets ökning. Detta blir då beslutsunderlag för en eventuell kompletterande behandling (strålning, hormonbehandling). Forskare vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center föreslog i en forsningsartikel i augusti i år en ny standarddefinition för residiv. Resultaten bygger på analys av mer än 3000 patienter som följts under åren 1985-2004 och man har sökt ett gränsvärde som viss sannolikhet skiljer ut de män där ett residiv på sikt kan leda til metastaser och död i prostatacancer. Deras resultat visar att ett PSA-värde på 0,4 ng/ml är ett lämpligt gränsvärde för att klassificera ett residiv. I den aktuella forskargruppen ingår den svenska forskaren Hans Lilja. Resultaten är publicerade i Journal of Clinical Oncology. (Källa: UroToday)

Forskare menar att Zoladexbehandling kan klassas som botande (2006-12-09)

Forskare från Canada presenterade i november intressanta resultat rörande läkemedlet Zoladex vid en urologkonferens i Kapstaden i Sydafrika. Forskarna menar att adjuvant behandling med Zoladex (aktiv substans goserelin) för män med dålig cancerprognos utan metastaser kan klassificeras som botande behandling. Med dålig prognos avses här PSA-värde vid diagnos större än 20 ng/ml och Gleason > 8. Bakgrunden är den att många män med denna utgångspunkt och adjuvant goserelinbehandling överlever sin sjukdom. Forskarna jämför med det förändrade synsätt som vuxit fram bland behandlingsmetoder för andra cancersjukdomar, bl.a. cellgifter vid testikelcander och tamoxifen efter bröstcancerkirurgi. (Källa: UroToday)

Lättare för män att få utfört PSA-prov (2006-11-16)

Svenska Dagbladet rapporterar idag att det kommer att bli lättare för män i Sverige att få ett PSA-prov utfört. De nya reglerna kommer i Socialstyrelsens riktlinjer för de tre stora cancersjukdomanrna - prostatacancer, bröstcacer och tjocktarmscancer- som nu är under utarbetande. De nya formuleringarna i de kommande riktlinjerna är resultatet av en kompromiss bland landets urologer. Denna innebär att de män som till exempel av rädsla vill ta ett PSA-prov ska få göra det inom den svenska sjukvården efter att ha tagit del av en information om för- och nackdelarna med provet. (Källa: Svenska Dagbladet)

Ett muskelprotein driver prostatacancer (2006-11-16)

Forskare vid John Hopkins Kimmel Cancer Center har i sina experiment funnit att muskelproteinet myosin VI spelar en viktig roll i utvecklingen av prostatacancer och spridningen av sjukdomen. I laboratorieprover med mänskaliga prostatacancerceller har man funnit en förvånande överproduktion av myosin VI både i tumörceller och i celler med förstadier till prostatacancer. När forskarna genetiskt ändrade cellerna så att myosin VI "tystades ner", så upptäckte de att cancercellerna hade mindre möjligheter att invadera celler i provröret. Man uppfattar att myosin VI kan vara en kritisk komponent när det gäller att starta och upprätthålla cancercellernas aggressiva egenskaper. Efter denna upptäckt analyserade forskarna myosin VI i 240 prover av prostatavävnad från patienter vid John Hopkins och de kunde konstatera att en överproduktion av myosin VI förelåg i pre-tumörvävnad. Myosiner hör till en klass med 40 olika proteiner som sköter cellrörelser och muskelsammandragningar. (Källa: UroToday)

Stor skillnad i resultat mellan Blå och Rosa Banden (2006-11-01)

Den 31 oktober avslutades Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj med en Bröstgala som direktsändes i TV3. Galan, försäljning av cirka en miljon Rosa Band och andra bidrag gav cirka 39 miljoner till bröstcancerforskningen i Sverige. Till förmån för prostatacancerforskning säljer Cancerfonden Blå Bandet och september är prostatacancermånaden. Under hela 2006 fram tills nu har Cancerfondens Blå Bandet-arbete inbringat ca 5 miljoner kronor. Nanne Grönvall gjorde ett storartat framträdande vid Bröstgalan. Efter galan jublade hon över insamlingens resultat, men sa dock att hon inte var helt nöjd, hon vill ha en gala till: ”En prostatagala. Många män drabbas också”, sa hon. (Källa: Aftonbladet)

Tester med ny genterapi mot prostatacancer (2006-10-30)

En forskargrupp vid University of Iowa meddelade den 13 oktober att de inlett en fas I studie med genterapi för att behandla prostatacancer. I ett första skede har tre patienter som inväntat en radikal prostatektomi fått en insprutning av det genförsedda preparatet i cancervävnaden 10 dagar före operationen. Efter operationen har den utopererade prostatan studerats i detalj. Patienterna har inte haft någon biverkning av insprutningen. Forskarna menar att detta inledande försök ser lovande och ytterligare 12 patienter ska ingå i Fas I-studien. Men framhåller dock att om studien är framgångsrik så kan det dröja flera år innan det finns ett utvecklad behandlingsmetod. Preparatet som sprutas in i cancervävnaden består av ett oskadliggjort förkylningsvirus som försetts med vissa gener. (Källa: PSA-Rising)

Budgetpropositionen uppmärksammar de stora regionala skillnaderna av prostatacancer i Sverige (2006-10-17)

I budgetpropositionen som presenterades den 16 oktober hänvisar regeringen till de stora regionala skillnaderna i behandling av prostatacancer. Regeringen aviserar i propositionen en satsning för att utveckla öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens prestationer och kvalitet, och också inrätta en oberoende granskningsfunktion. Frågan om nationell cancerplan finns inte nämnd i budgeten. Alliansens partier har dock tidigare i år aviserat att en borgerlig regering omedelbart ska inleda en översyn för att ta fram underlag för en nationell handlingsplan för cancersjukdomarna. (Källa: Cancerfondens nyhetsbrev)

Man i Australien dog i överdos av selen (2006-10-17)

Australiska medier har rapporterat om en man på 75 år som dött i en överdos av selen. Mannen hade fått oklara testresultat rörande prostatacancer och letade på internet efter lämpliga kostingredienser för att hämma prostatacancer. Han uppmärksammade då selen. Rekommenderad daglig dos av selen är 100 mikrogram. Mannen intog av misstag vid ett och samma tillfälle 10 gram selen, vilket således är 10 000 gånger den dagliga dosen. Selenet var avsett att ges till besättningar med kreatur. Selenutfodring sker till kreatur i Australien eftersom jordbruksmarken där är synnerligen fattig på detta spårämne. (Källla: PSA-Rising)

Goda resultat vid test av nytt läkemedel mot hormonrefraktär prostatacancer (2006-10-17)

Pharmion Corporation och GPC Biotech AG offentliggjorde den 25 september positiva resultat för fas-3-studie för preparatet Satraplatin mot hormonrefraktär prostatacancer. Studien har omfattat 950 patienter vid 200 kliniker i 15 länder spridda över fyra kontinenter. De båda företagen kommer nu att ansöka om registrering av Satraplatin som läkemedel i USA och Europa. Man hoppas ha registrering godkänd i Europa under 2007. (Källa: UroToday)

Forskare i Umeå utvecklar ny teknik för att spåra prostatacancerceller (2006-10-17)

Ville Jalkanen vid Centrum för medicinsk teknik och fysik (CMTF) vid Umeaå universitet försvarade den 22 september sin licavhandling, som är ett led i utvecklingen av ny teknik för att identifiera cancerceller i prostatavävnad. Vid CMTF arbetar man för att utveckla kliniska instrument för diagnos där piezoelektriska resonanssensorer används. Med hjälp av dessa sensorer kan man visa att olika vävnadstyper ger upphov till olika frekvensskiftningar i de signaler man tar upp. Utmaningen som Ville Jalkanen och de övriga forskarna står inför är hur man ska kunna tolka dessa signaler på rätt sätt. det är dock mycket utvecklungsarbete innan denna nya teknik kan tas i anspråk. (Källa: Umeå universitet)

Aftonbladet startar artikelserie om prostatacancer (2006-09-25)

Aftonbladet startade den 25 september en artikelserie om prostatacancer. Det är Aftonbladets KVINNA-redaktion som belyser sjukdomen ur olika perspektiv. "Den är lömsk och tyst. Den smyger sig på. Den har inga symptom och när den väl upptäcks är det ofta för sent – cancern har redan spridit sig. Då börjar behandlingarna – de svåra behandlingarna som gör dig impotent och inkontinent. Och som kan få dina bröst att växa. Det är dags att tala klarspråk om prostatacancer – sjukdomen som dödar 2 500 svenska män varje år. Att kräva tätare kontroller. Mer forskning. Bättre behandlingar. Och bort med skamstämpeln." Så lyder texten i den inledande artikeln. Dagens fråga är "Tycker du att alla män borde kallas till regelbundna kontroller av prostatan?". Kl. 23.15 hade den 25 september hade 34 191 röster avgivits. Av dessa var 95,3 % ja och 4,7 % nej. (Källa: Aftonbladet)

GnRH-analoger ökar risken för diabetes och hjärtkärlsjukdomar (2006-09-20)

Forskare vid Harvard Medical School har studerat eventuella samband mellan androgenhämmande behandling av prostatacancer och diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Studien omfattar data på 73 000 män i åldern 66 år och uppåt. Studien visar att män som behandlas med GnRH-analoger för lokal och regional prostatacancer har en markant ökad risk för både diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Risken för diabetes ökar med 44 % och hjärtkärlsjukdomar med 16 %. Forskarna påpekar att GnRH-analoger är bra läkemedel för spridd prostatacancer, men att man bör iaktta försiktighet när det gäller behandling av lokal och regional prostatacancer. Resultaten har publicerats den 20 september i Journal of Clinical Oncology. (Källa: Svenska Dagbladet, Harvard Medical School)

Kan hundens luktsinne upptäcka prostatacancer genom urinprov? (2006-09-15)

Vetenskapens värld i SVT1 sände på torsdagskvällen den 14 september programmet "Hunden hittar cancern". Under de senaste åren har några forskargrupper med små ekonomiska medel studerat möjligheterna för hundar att spåra cancer. Man har undersökt hundars förmåga att spåra blås- och prostatacancer i urinprov och lungcancer i utandningsprov. Träffsäkerheten varierar mellan cancersjukdomarna och är i studierna störst när det gäller lungcancer, ca 90 %. Flera forskare ser stora möjligheter eftersom hundar i många fall kan upptäcka vissa lukter i betydligt mindre koncentrationer än vad mätinstrument klarar av. Studierna kommenteras i programmet av professor Mef Nilbert, onkolog och verksam vid Universitetssjukhuset i Lund. Hon tror att hundar inom en framtid kan vara ett komplement och hjälpa för tidig upptäckt av cancer. (Källa: Sveriges Television)

Genterapi botar dödssjuka patienter med metastaserat melanom (2006-09-03)

Amerikanska forskare vid National Cancer Institute har gjort ett sensationellt genombrott när det gäller genterapi mot cancer. Den nya tekniken innebär att forskarna från patienternas blod har tagit ut en speciell sorts aggressiva immunceller, så kallade T-mördarceller, och försett dem med receptorer som känner igen de aktuella cancercellerna. Man har sedan injicerat dessa preparerade immunceller i patienten och på detta sätt stimulerat patientens eget immunförsvar. Forskarna har finjusterat sin metod allteftersom hur patienterna har svarat på behandlingen. Totalt har 17 patienter med allvarligt metastaserad melanom behandlats och två blev helt cancerfria. Detta anses som en mycket stor framgång med tanke på de båda patienterna, 52 respektive 30 år gamla, bedömdes bara ha några månader kvar att leva. Forskarna ska nu gå vidare och förse T-mördarceller med receptorer för bröstcancer, lungcancer och levercancer. Resultaten har publicerats i tidskriften Science. (Källa: Dagens Nyheter, Science)

Psykofarmaka minskar risken för prostatacancer (2006-09-03)

Danska forskare kunde på allvar för något år sedan konstatera att patienter med diagnosen skizofreni har en lägre risk för att utveckla vissa former av cancer än befolkningen i genomsnitt. Detta är överraskande eftersom det bland denna patientgrupp förekommer mycket rökning och att patienterna äter mindre sund och varierad kost. Forskarna kunde då spekulera kring en ärftlig komponent eller om det är en effekt av av de psykofarmaka som denna patientgrupp ordineras. Med denna utgångspunkt har de danska forskarna studerat över 25 000 patienter på norra Jylland som under åren 1989-2002 fått minst två recept med psykofarmaka. Studien vidgades därmed till en stor grupp patienter och inte enbart till dem med diagnosen skizofreni. Denna sammanställning visar att medicinering med psykofarmaka minskar risken för flera cancersjukdomar, bland annat tjocktarms- och tunntarmscancer hos både män och kvinnor och prostatacancer hos män. Risken för prostatacancer minskar med 13 %. Forskarna söker nu efter de ämne i psykofarmaka som dämpar utvecklingen av cancer. Man har inlett ett samarbete med det danska läkemedelföretaget Lundbeck och upptäckt att läkemedlet Siramesine, som utvecklats för att dämpa ångest, har en intressant egenskap. I provrörsförsök så kan detta läkemedel få cancerceller at begå självmord. Nästa steg är försök med möss. De danska forskarnas upptäckt har publicerats i nätutgåvan av British Journal of Cancer. (Källa: Kræftens Bekæmpelse)

Danska biokemister forskar kring ny prostatacancermarkör (2006-09-03)

Kræftens Bekæmpelse i Danmark har beviljat 1 miljon danska kronor till forskning kring en möjlig markör för att avslöja prostatacancer. Det gäller studier av en förhållandevis nyupptäckt grupp molekyler, så kallade mikroRNA, som reglerar en del av cellens funktioner. (Källa: Kræftens Bekæmpelse)

"Studsande" PSA-värde efter brachyterapi kan vara ett falskt recidiv (2006-08-17)

Det är inte ovanligt att PSA-värdet stiger 18-24 månader efter en brachyterapi med kvarvarande korn för att därefter åter sjunka tillbaka. Forskarna talar om ett "studsande" PSA-värde (eng. "PSA bounce"). Orsaken är inte klarlagd men det kan vara en försening i den celldöd som brachyterapin ger. Nu har forskare i Frankrike följt 295 patienter för att få mer kunskap om vad stigande PSA-värden efter brachyterapi kan innebära i form av recidiv. Som definition på recidiv efter brachyterapi används normalt tre på varandra följande PSA-mätningar med stigande värden vid minst 3 månader mellan mätningarna. Denna defintion kommer från ASTRO (American Society for Therapeutic Radiology and Oncology). De 295 patienterna behandlades med brachyterapi med kvarvarande korn (jod-125) under åren 1999-2001 vid tre olika sjukhus i Frankrike. Patienterna i gruppen hade kliniskt stadium T1-T2, Gleason < 7 (3+4) och ett PSA-värde under 15 ng/ml. Patienternas medelålder var 65 år och medeluppföljningstiden var strax över 40 månader. Resultaten visar på ett studsande PSA-värde hos 161 patienter (55 %) på åtminstone 0,1 ng/ml. 145 män hade en "PSA-studs" på 0,2 ng/ml och 93 män hade en "PSA-studs" på 0,4 ng/ml och 43 män hade en "PSA-studs" på 1 ng/ml. 95 % av "PSA-studsen" noterades inom 3 år efter behandlingen. 32 patienter (11 %) hade mätningar av PSA med stigande värden och de uppfyllde därmed kravet på recidiv. Det är intressant att notera att 18 av dessa män fick en normalisering av sina PSA-värden utan att erhålla kompletterande behandling. De hade därför ett falskt recidiv när man tillämpar ASTRO:s defintion. Resultaten av studien presenteras i utgåvan av tidskriften Brachytherapy för andra kvartalet 2006. (Källa: UroToday)

PSA-värde före radikal prostatektomi ger god prognos om risken för recidiv (2006-08-13)

En forskargrupp vid Columbia University i New York har studerat sambandet mellan PSA -värdet före en radikal prostatektomi och risken för recidiv i ett 15-årigt perspektiv. Resultaten är publicerade i majutgåvan av Journal of Urology. I studien anses recidiv inträffa då PSA-värdet någon gång efter operationen överstiger 0,2 ng/ml. Studien bygger på en databas där 1 294 patienter valts ut. Patienter som erhöll en kompletterande behandling uteslöts. Patienterna indelades i tre grupper utgående från operationsåret, nämligen 1988-93, 1994-98, 1999-2003. I den första gruppen var medelvärdet för PSA 9,0 ng/ml och i den sista gruppen 5,5 ng/ml. I den första gruppen har 35 % fått återfall och i den sista 8 %. Studien visar att PSA-värdet inte över tiden har förlorat sin betydelse som ett viktigt mätetal för att ge en prognos om risken för recidiv efter en radikal prostatektomi. (Källa: UroToday)

Hormonbehandling är inte meningsfull som komplement vid botande behandling av tidig prostatacancer (2006-08-03)

Studier har visat att bicalutamid, som är den aktiva substansen i läkemedlet Casodex, ökar överlevnadstiden för män med lokalt avancerad prostatacancer, se nyhetsinslag 2006-04-26 på denna sida. Det finns därför ett intresse att studera om samma läkemedel är användbart för som komplement till operation och strålbehandling vid tidig prostatacancer. En nyligen genomförd nordamerikansk studie visar att bicalutamid inte tillför något i detta fall. Studien omfattar 3 292 män med tidig och lokaliserad prostatacancer fördelade över 96 centra i USA och Canada. 80 % av männen hade genomgått radikal prostatektomi och resten strålbehandling. Männen randomiserades till antingen 150 mg bicalutamid per dag eller placebo under ca 22 månader. Medeluppföljningstiden vid sammanställningen av resultaten är knappt 8 år. Det finns inga statistiskt påvisabara skillnader i vare sig recidiv för cancern eller dödlighet mellan de båda grupperna. (Källa: UroToday)

Ämne i björkens bark hämmar prostatacancer (2006-07-31)

Forskare vid Weill Medical College of Cornell University i New York har visat att ett ämne i björkens bark hämmar prostatacancer hos möss. Man erhöll en hämning på 92 % jämfört med de möss som inte fick någon behandling. Det använda preparatet bygger på betulonsyra (betulonic acid), som är ett derivat av betulinol. Betulonsyrans anti-canceregenskaper har varit kända sedan 1970-talet men problemet har varit att denna syra är vattenavstötande (hydrofob) och omöjligen löser sig i vatten. Därför har det inte varit möjligt att absorbera den för människan. Forskarnas bedrift består i att de har lagt till en lång molekylkedja i form av en aminosyra och tagit fram en vätska som löser den nya molekylen. Vätskan är en fosfatbuffrad saltlösning med 20 % etanol och 4 % mänskligt äggvita (albumin). Detta utecklingsarbete har tagit mer än 10 år. Dr. Saxena säger att forskarna var bekymrade att betulonsyran skulle vara verkningslös mot cancer när den blev vattenlöslig, men resultaten på möss visar att så inte är fallet. Han framhåller att betulonsyra är verkningsfullt mot flera cancrar, men forskarna har nu satsat på prostatacancer beroende på det stora antalet sjukdomsfall och sjukdomens benägenhet att skapa metastaser så snart den lämnar prostatakörteln. Provrörsodlingar med mänskliga prostatacancerceller visar att den vattenlösliga betulonsyran hämmar dessa till 96 %. Försöken med möss uppvisar inga giftiga sidoeffekter och det verkar som om betulonsyran orsakar celldöd (apoptos) hos prostatacancercellerna. Resultaten är publicerade i senaste utgåvan av tidskriften Bioorganic & Medicinal Chemistry. (Källa: UroToday)

Patientstudie i USA på Zometa i kombination med radioaktiva isotoper (2006-07-31)

National Cancer Institute i USA (NCI) har genom sin Radiation Treatment Oncology Group (RTOG) initierat en randomiserad patientstudie (fas III studie) där zoledronsyra (läkemedlet Zometa från Novartis) kombineras med antingen preparat med samarium Sm-153 (Quadramet från företaget Cytogen Corporation) eller preparat med strontium Sr-89. Studien genomförs för att ge svar på frågan om en tillsats av de aktuella radioaktiva isotoperna till bifosfonater för patienter med benmetastaser fördröjer uppkomsten av allvarliga skeletthändelser. Studien omfattar lung-, bröst- och prostatacancer. (Källa: UroToday, Cytogen Corporation)

Viktig upptäckt hur prostatacancer motstår hormonbehandling (2006-07-31)

Forskare vid Wake Forest University School of Medicine i North Carolina har gjort viktiga framsteg när det gäller förståelsen för hur prostatacancerceller kan motstå hormonbehandlingar. Nästan all prostatacancer blir förr eller senare resistent mot hormonbehandlingar. Detta innebär att prostatacancern utvecklas vidare och så småningom skapar metastaser. Man säger då att cancern är hormonrefraktär. Den amerikanska forskargruppens mål är att förstå vilka processer som skapar denna motståndskraft mot hormonbehandlingar. Med kunskap om dessa processer öppnas möjligheterna att förhindra en övergång till ett hormonrefraktärt tillstånd. Ett protein med benämningen BAD är verksamt i de processer som skapar celldöd för prostatacancercellerna vid en hormonbehandling. Forskarna har funnit att cancercellerna har tre olika stategier som var för sig stänga av BAD-proteinets verkan på cancercellen. Detta innebär att cancercellerna har tre varianter att välja på för sin överlevnad. Nästa steg för forskarna är att genomföra djurstudier och om de är framgångsrika kan resultaten vara utgångspunkten för ett läkemedel. Resultaten är publicerade i Journal of Biological Chemistry publicerad den 28 juli 2006. (Källa: UroToday)

Sju av tio män vill bli testade för prostatacancer (2006-07-22)

En TEMO-undersökning visar att endast hälften av svenskarna känner till prostatacancer, 35 % vet inte att prostatan finns i underlivet och endast hälften vet att det finns tester för att upptäcka prostatacancer. Av utfrågningen framgår det även att 72 % av männen tycker att det skulle vara intressant att bli testade för prostatacancer. TEMO-undersökningen bygger på intervjuer med 1000 svenskar över 16 år under tiden 30 maj - 7 juni 2006. Undersökningen är utförd på uppdrag av Prostatacancerförbundet och AstraZeneca. (Källa: AstraZenecas pressmeddelande)

Jämförande studie genomförd för män med lokalt spridd prostatacancer (2006-07-22)

En amerikansk forskargrupp redovisar överlevnadsdata för män som genomgått radikal prostatektomi och där cancern har passerat körtelväggen och invaderat närliggande strukturer (klinisk T4 på TNM-skalan). Analysen bygger på SEER-databasen (Surveillance, Epidemiology and End Results) för en sjuårsperiod (1995-2001) och omfattar 1093 patienter. Alla männen i gruppen saknade belägg för fjärrmetastaser. Studien visar att män som genomgick operation har bättre överlevnad än män som fått enbart strålbehandling eller enbart androgenhämmande behandling och likvärdig överlevnad med män som fått en kombinationsbehandling med strålbehandling och androgenhämmande behandling. Den observerade procentuella 5-åriga överlevnaden var för de de olika grupperna: radikal prostatektomi 73 %, strålbehandling 62 %, androgenhämmande behandling 42 %, kombinationsbehandling (strålning och androgenhämmande behandling) 71 %, ingen behandling 40 %. Den jämförande studien är utförd vid Emory University School of Medicine, Atlanta, Georgia och är publicerad i juniutgåvan av tidskriften Cancer. (Källa: UroToday)

Ökad kunskap om risken för återfall vid spridning av prostatacancer till lymfkörtlar (2006-07-10)

Tyska forskare har studerat risken för återfall för män som opererats med radikal prostatektomi och som haft spridning av sin cancer till omgivande lymfkörtlar. Studien omfattar 119 män som genomgått operation vid Universitetssjukhuset i Ulm i Tyskland. I medeltal togs 12 lymfkörtlar ut varav tre hade prostatacancerceller. Efter en medeluppföljningstid på 41 månader hade 41 % av männen fått recidiv (dvs. stigande PSA-värde) medan resterande 59 % var cancerfria så långt. En analys av data visar att PSA-värdet före operation inte predikterar risken för återfall. Graderingen av tumören är däremot en faktor som har betydelse för risken för återfall. Resultaten har publicerats i juniutgåvan av tidskriften Urology. (Källa: UroToday)

Ytterligare stöd för granatäpplejuices hämmande inverkan på prostatacancer (2006-07-08)

I juliutgåvan av Clinical Cancer Research publiceras ännu en studie som påvisar granatäpplejuices hämmande inverkan på prostatacancer. Resultaten ligger helt i linje med forskningsresultat som publicerades 2005. Den aktuella studien har genomförts vid Jonsson Cancer Center, University of California, USA. Studien har omfattat män som fått recidiv med stigande PSA efter radikal prostatektomi eller strålbehandling. Till studien rekryterades män med PSA-värde större än 0.2 ng/ml och mindre än 5 ng/ml. Gleasonvärdet vid diagnos var högst 7. Män som fått 2½ dl granatäpplejuice om dagen hade i genomsnitt 54 månader för en fördubbling av PSA-värdet. För män som inte fått granatäpplejuice dubblerades PSA-värdet redan efter 15 månader. I forskargruppen ingår Louis Ignarro som fick Nobelpriset i medicin år 1998. (Källa: PSA-Rising, Clinical Cancer Research)

Lovande resultat för nytt läkemedel vid hormonrefraktär prostatacancer (2006-07-08)

Det amerikanska läkemedelsbolaget Dendreon Corporation meddelade den 29 juni resultat från en fas3-studie av läkemedlet Provenge. Detta publiceras i juliutgåvan av tidskriften Journal of Clinical Oncology. Dendreon utvecklar läkemedel som utnyttjar kroppens immunförsvar för att bekämpa cancern och Provenge bygger på dessa principer för bekämpning av hormonrefraktär prostatacancer. Fas3-studien är en dubbelblind studie som omfattar 127 män vid 19 olika kliniker i USA. Gemensamt för männen är att de har asymtomatisk metastaserad hormonrefraktär prostatacancer. Studien visar att medelöverlevnadstiden är 4½ månad längre för de män som fått Provenge jämfört med dem som fått placebo. 34 % av männen i behadlingsgruppen levde 36 måander efter behandlingen mot 11 % av männen i placebogruppen. Dendreon kommer under året att lämna in en ansökan till FDA (United States Food and Drug Administration) för registrering av Provenge. (Källa: PSA-Rising)

Cancerdrabbad canadensare cyklar från kust till kust (2006-06-30)

John Wagontall, brandman från Lethbridge, Alberta, Canada var 46 år när han fick sin prostatacancerdiagnos år 2004. Nu cyklar han från kust till kust över den amerikanska kontinenten för att ge uppmärksamhet kring sjukdomen och upplysa män om behovet av ett PSA-prov. Han påbörjade sin cykeltur i Victoria, British Columbia i maj. Den 20 juni nådde han Sudbury, Ontario. Slutmålet är St John’s, New Foundland och planerna är att anlända dit den 23 juli. Cykelturen har också som syfte att få privatpersoner, företag och organisationer att skänka pengar till cancerforskning. Hans cykeltur har rönt stor uppmärksamhet och kolleger på brandstationer tar emot honom längs resan. John Wagontall berättar öppet om sin egen diagnos på sin hemsida. Hans PSA-värde var 105 vid upptäckten och Gleasonvärdet var 8 (4+4). Han går på hormonbehandling och har dessutom fått 36 strålbehandlingar i Calgary, Alberta. Det är denna diagnos och den spridda cancern som driver John Wagontall att föra ut sitt budskap om vikten av en tidig upptäckt av prostatacancern. ”Throughout the months since diagnoses and treatment, the one thing on my mind most is the fact that men need to be educated on this disease. We must talk openly about it.”, skriver han på sin hemsida. Cykling är en av hans hobbies och han har deltagit i flera triatlontävlingar. (Källa: PSA-Rising)

Dutasterid orsakar celldöd för hormonkänsliga prostatacancerceller (2006-06-30)

Dr. McCrohan och kolleger vid University College Dublin School of Medicine and Medical Sciences har studerat effekten av ämnet dutasterid på prostatacancerceller. Dutasterid är en s.k. 5-alfa-reduktasenzymhämmare och ingår i läkemedel som ges till män med godartad prostataförstoring. Försöken har genomförts i laboratoriemiljö med flera olika cellkulturer av prostatacancer, både hormonkänsliga och hormonrefraktära. Studien visar att dustasterid kan skapa celldöd (apoptos) prostatacancerceller i hormonkänsliga cellkulturer. Resultaten är publicerade i juniutgåvan av tidskriften Cancer. (Källa: UroToday)

Behandling av prostatacancer vid spridning till lymfkörtlar (2006-06-30)

Det är fortfarande oklart vad som är den lämpligaste behandlingen prostatacancer när den har spritts till omgivande lymfkörtlar. På vissa kliniker avbryter man en radikal prostatektomi när man upptäcker spridning till omgivande lymfkörtlar medan man på andra kliniker fortsätter operationen. Dr. Gregory Swanson och medarbetare vid University of Texas, San Antonio har analyserat data från flera studier över behandling av patienter med denna spridning av cancern. Forskarna framhåller att frågan om bästa behandlingsmetod fortfarande är obesvarad i brist på randomiserade studier. De studier som föreligger visar att en kombinationsbehandling med antiandrogener och radikal prostatektomi eller strålbehandling är lämpligast. Forskningsöversikten är publicerad i juniutgåvan av tidskriften Cancer. (Källa: UroToday)

Danska forskare testar ny metod att hitta prostatacancer (2006-06-23)

Att enkelt kunna spåra läget för prostatacancerceller i kroppen är en stor utmaning. I normal diagnostik görs detta bara för cancerceller som har spridit sig till skelettet. Danska forskare ska nu pröva en ny metod för uppsökningen av prostatacancerceller i kroppen. Tekniken bygger på ämnet kolin som är en liten organisk molekyl som vi får i oss genom maten. I kroppen är molykylen inblandad i uppbyggnaden av nya cellväggar, vilket sker varje gång som en cell delar sig. I försöken med spårningen av prostatacancerceller är en av väteatomerna i molykylen utbytt mot radioaktivt fluor (fluor-18). Fluor-18-kolin uppför sig kemiskt nästan som normalt kolin. Det kommer därför att anhopas i de delar av kroppen där celldelning pågår och genom den radiokativa aktiviteten kan därför dessa platser lokaliseras med en skanner som är känslig för radioaktivitet. Eftersom celldelningen sker med högre tempo i cancerceller än i normala celler så hoppas forskarna att det ska vara möjligt spåra prostatacancercellerna. Försöken kommer att ske i samverkan mellan Forskningscenter Risø och Rikshospitalet, Storstrømmens Sykehus i Næstved och Herlev Amtssygehus. Vid Forskningscenter Risø har man tillverkat en maskin som kan framställa fluor-18-kolin i stora mängder och med sådan kvalitet att den kan sprutas in i patienter. Isotopen fluor-18 har en mycket kort halveringstid och det krävs därför en väl fungerande logistik för försöken. Radioaktivteten minskar med en tredejdel på en timma. Läkarna väntar nu bara på Lægemiddelstyrelsens tillstånd för att påbörja studien. (Källa: RisøNyt, Dagbladet online)

Mussla kan ge svaret på celldelningens mysterier (2006-06-23)

Det är fortfarande okänt hur våra celler vet hur de ska bete sig för att genomgå en celldelning. Amerikanska forskare försöker nu få kunskap om celldelningens mysterier genom att studera stora sandmusslor. Detta kan få stor betydelse för bland annat cancerforskningen. När en cell delar sig så är det en kemisk struktur, centrosomen, som styr skeendet. Centrosomen innehåller många proteiner och andra makromolekyler. En amerikansk forskargrupp har funnit tecken på att centrosomen också har en egen arvsmassa i form av RNA-molekyler. Normalt finns bara en centrosom i en cell men inför en celldelning så skapas en kopia av centrosomen. Celldelningen är en av livets grundläggande processer och störningen av denna ligger bakom bland annat cancersjukdomar. En ökad förståelse för celdelningens mekanismer kan ge ledtrådar för utvecklingen av läkemedel och behandlingsmetoder av cancer. Forskningsresultaten publicerades den 13 juni i den amerikanska tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). (Källa: Ny Teknik 2006-06-21, PNAS online 2006-06-05)

Växtextrakt kan bli ett medel mot cancer (2006-06-23)

Forskare på Jamaica och i Tyskland har från en tropisk växt producerat ett preparat som de hoppas ska kunna bli ett anticancerpreparat. Den kemiska substansen är dibenzyltrisulfid (DTS), som utvunnits från den tropiska växten Petiveria alliacea. Denna växer vilt över hela Jamaica och finns också i Amazonflodens regnskogar och i tropiska områden i Central- och Sydamerika samt Afrika. Växten har en lång tradition som bas för mediciner för både människor och hundar. Forskarnas ingående kemiska analyser visar att DTS har förmåga att gripa in i de molekylära mekanismer som påverkar immunsystemet. En tidigare studie i Brasilien visar att extrakt från Petiveria alliacea förstärker immunförsvaret hos möss som infekterats med listeriabakterier. Forskarna på Jamaica ska nu gå vidare med studier där de kommer att ge DTS till möss som har cancer och samtdigt studera de biverkningar som kan uppstå på lever och njurar. Växten Petiveria alliacea har många inhemska namn som "guinea hen weed", "anamú" och "garlic weed". Den finns med i Linnéherbariet. (Källa: PSA-Rising)

Genombrott rörande selen och prostatacancer (2006-06-12)

Selen är ett viktigt mineralämne och flera studier har visat att det har en hämmande inverkan på utvecklingen av vissa cancrar, speciellt prostatacancer och tjocktarmscancer. Det har däremot varit oklart vilka mekanismer som det rör sig om. Forskare under ledning av professor Alan Diamond vid University of Illinois i Chicago har gjort framsteg inom detta område. Forskarna har gjort studier på möss med genetiska förändringar, dels möss med ökad benägenhet att utveckla prostatacancer, dels möss med låga halter av selenproteiner. Forskarna kunde notera att möss med båda dessa egenskaper hade en snabbare utveckling av prostatacancer. Fler studier ska nu genomföras för att utröna de mekanismer som ger selen dess skyddande roll. Det finns åtminstone 25 olika selenproteiner i människans kropp och det är ännu obekant vilken roll var och en av dessa spelar. Det kan vara en enda protein som har effekt eller en kombination av flera. Resultaten publicerades den 23 maj 2006 i Proceedings of the National Academy of Sciences. (Källa: PSA Rising)

Danska forskare har upptäckt viktig pusselbit rörande prostatacancer (2006-06-04)

Danska forskare vid Bioteknologiska forskningcentret BRIC i Köpenhamn har gjort en sensationell upptäckt när det gäller utvecklingen av cancer och då speciellt matstrupscancer och prostatacancer. Forskarna har upptäckt ett protein GASC1, som aktiverar en serie gener som man tidigare inte trott vara möjliga att väcka till liv. Den intensiva genaktiviteten påskyndar den mycket kontrollerade process med vilken en stamcell utvecklas till en specialiserad cell. Forskarna har upptäckt att det finns en mycket stor mängd av det aktuella proteinet i cancerceller hos personer med matstrupscancer eller prostatacancer. Resultaten pekar mot att ju allvarligare prostatacancern är, desto högre är aktiviteten hos proteinet. Med den här kunskapen har forskarna tagit fram ämnen som blockerar proteinet och de har då i labortorierförsök visat att prostatacancercellernas tillväxt bromsas och att de till slut dör. Forskningsledaren, professor Kristian Helin, hoppas på att upptäckten kan bli grogrunden för utveckling av läkemedel för behandling av cancer. Detta kan dock ta 10-15 år. Forskarna har arbetat med upptäckten relativt kort tid, bara under ett år, och har nu blivit varse att två andra forskargrupper i världen gjort samma upptäckt. Kristian Helin påpekar att detta bekräftar att de är inne på rätt spår men också att de nu ökar sina ansträngningar för att komma först nästa gång. Forskningen stöds av Kræftens Bekæmpelse i Danmark och resultaten har just publicerats (2006-05-28) i tidskriften Nature. Stamceller finns inte bara i navelsträngsblod hos nyfödda. De finns överallt i kroppen under hela livet och kallas för vuxna stamceller till skillnad från fostrets embryonala stamceller. De vuxna stamcellerna skapar nya celler i kroppen, bl.a. nya blodceller. Det finns idag en teori om att det är stamceller som under olyckliga omständigheter utvecklas till cancerceller. Cancecelller och stamceller har nämligen samma förmåga att föröka sig i all oändlighet. Hos en frisk stamcell sker detta under kontrollerade former (Källa: BRIC, Kræftens Bekæmpelse)

TV4:s Nyheter uppmärksammar finasterid (2006-05-31)

Svensk Urologisk Förening genomför i Stockholm den 31 maj - 2 juni sin årliga konferens. Med anledning av konferensen uppmärksammade TV4:s Nyheter de forskningsresultat som föreligger för ämnet finasterid och prostatacancer. En amerikansk studie som publicerades under 2005 visar att finasterid minskar risken för prostatacancer för var fjärde man som tar ämnet. I urologkonferensen deltar Dr. Ian Thompson, University of Texas, som genomfört den aktuella studien. Finasterid ingår som verksamt ämne i läkemedlet Proscar, som ordineras till män med godartad prostataförstoring (BPH). För närvarande pågår en liknande studie i Europa och resultaten från denna räknas vara klara om cirka två år. I nyhetsinslaget intervjuades Per-Anders Abrahamsson, som är verksam vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten kan bli grund för att ordinera finasterid i preventivt syfte för att minska uppkomsten av prostatacancer och då i första hand inom riskgrupper. Biverkningar förekommer med bland annat minskad sexlust. Urologer ser med intresse fram emot resultaten i den pågående europeiska studien. (Källa: TV4 Nyheter)

Kraftigt minskad dödlighet i prostatacancer i Tyrolen (2006-05-28)

Vid American Urological Associations konferens i Atlanta, Georgia, den 20-25 maj 2006 redovisades intressanta data för dödligheten i prostatacancer i Österrike. Den österikiska provinsen Tyrolen införde 1993 ett frivilligt prostatascreeningsprogram som omfattade rektalpalpation (läkaren känner på prostatan via ändtarmen) och PSA-prov. Dödligheten i prostatacancer steg i hela Österrike (inklusive Tyrolen) under åren 1970-1992. I Tyrolen har dödligheten sjunkit med 48 % fram till 2003 och med 55 % fram till 2004. Denna stora minskning i dödlighet i prostatacancer finns inte i resten av Österrike, något som pekar på att den minskade dödligheten kan bero på en ökad upptäckt av tidig cancer genom screening. (Källa: UroToday)

Stora framsteg i överlevnad de senaste femton åren (2006-05-28)

Under 20-25 maj 2006 har American Urological Association haft sin årliga konferens, detta år i Atlanta, Georgia. Här redovisades överlevnadsdata för 3 459 patienter som opererats av Dr. Catalona under med radikal prostatektomi under åren 1992-2005, dvs. efter PSA-provets införande. Studien visar 10 års progressionsfri överlevnad för 84 %, 63 % och 37 % av männen med Gleason mindre än 7, Gleason lika med 7 respektive Gleason större än 7. För tiden före 1992 var dessa värden 66 %, 49 % respektive 32 %. (Källa: UroToday)

Cancerfonden publicerar första Cancerfondsrapporten (2006-05-16)

Cancerfonden publicerade 2006-05-16 Cancerfondsrapporten 2006. Det är första utgåvan av en framöver årligen utkommande rapport som genomlyser cancerläget i Sverige. Rapporten behandlar bland annat samhällsekonomi, forskning, prevention och politiska ställningstaganden. Cancerfonden efterlyser en nationell cancerplan i Sverige och som stöd för detta framförs den rekommendation som sedan 1980 finns från WHO (Världshälsoorganisationen) för upprättandet av nationella cancerplaner. Cancerfonden påpekar att en nationell samordning kan avhjälpa många av de brister som finns inom cancervården, bl.a. stora regionala skillnader både i förskrivning av läkemedel och behandlingar samt brist på specialister. Man efterlyser också större insatser inom preventionsområdet och påpekar de stora samhällsekonomiska konsekvenser som cancersjukdomarna innebär. Man uppfattar från Cancerfondens sida att cancerforskningen inte är en prioriterad del av det offentliga Sveriges satsningar. Man påpekar att cancerforskningen står och faller med enskilda individers engagemang och givmildhet. Rapporten innehåller även flera inslag av statistikst material. Man vill bland annat visa att det är en utbredd missuppfattning att cancer bara drabbar äldre människor. (Källa: Cancerfondens pressmeddelande, Cancerfondens sammanfattning av rapporten, Cancerfondsrapporten 2006)

Sensationella rön inom genforskning och prostatacancer (2006-05-08)

Svenska, isländska och amerikanska forskare har gjort en sensationell upptäckt inom genforskningen kring prostatacancer som publicerades den 8 maj 2006. Forskarna har påvisat att var femte man med europeiska förfäder med prostatacancer bär åtminstone en kopia av en gen som är kopplad till prostatacancer. Män som bär denna gen löper 60 % större risk att drabbas av prostatacancer än män som saknar genen. Genvarianten svarar för ungefär 8 % av alla prostatacancerfall bland europeiska män. Genvarianten ger ungefär samma riskökning bland afroamerikanska män, även om den är dubbelt så vanlig i dessa fall. Forskarna påpekar att upptäckten kan vara till hjälp när det gäller att identifiera män som löper större risk för sjukdomen. Genen som finns på kromosom nr 8 förefaller vara knuten till mer aggressiv prostatacancer. Upptäckten meddelas i ett brev som är publicerat i internetutgåvan för maj månad av tidskriften Nature Genetics. (Källa. PSA-Rising)

Bostwick lanserar ny generation av sin urintest för prostatacancer (2006-05-08)

Det amerikanska företaget Bostwick Laboratories Inc lanserade den 4 maj 2006 PCA3Plus, som är en andra generation av det urinbaserade genetiska testet för att upptäcka prostatacancer. PCA3Plus upptäcker PCA3 som är en specifik gen som är starkt knuten till prostatacancer. Ingen annan mänsklig vävnad framkallar PCA3. Det nya testet PCA3Plus har större reproducerbarhet än det tidigare uPM3. Urinproverna sänds till Bostwick Laboratories som genomför testen. Företaget påpekar att sensistiviteten i det nya provet är 91 %. Än så länge är det inte godkänt av FDA (United States Food and Drug Administration). (Källa: PSA-Rising)

Framgångar med fotodynamisk behandling av prostatacancer (2006-05-08)

Forskare vid McGill University Health Center (MUHC) i Montreal, Kanada, .rapporterade den 7 maj 2006 om en framgångsrik studie med fotodynamisk terapi (Photo Dynamic Therapy, PDT) av prostatacancer. Vid fotodynamisk behandling injiceras ett ämne i tumörområdet. Ämnet får en medicinsk verkan först då det belyses med laser via en kateter. I studien har forskarna använt preparatet Tookad, som är tillverkat från klorofyll. När detta belyses med laser så skapas ett ämne som blockerar blodflödet och därmed förlorar cancercellerna sin blodtillförsel. I den nu genomförda studien hade 46 % av patienterna inga tecken på prostatacancer efter genomförd behandling med optimal dos av Tookad. En större studie ska nu genomföras vid MUHC. I denna nya studie vänder sig forskarna till patienter som fått återfall efter strålbehandling. Medicinsk forskning och utveckling inom PDT finns också i Sverige, där ett svenskt företag samarbetar med Urologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund. (Källa: Mc Gill University Health Center, PSA-Rising)

Kombination av genmutation och virusinfektion kan orsaka prostatacancer (2006-05-08)

Dr Eric Klein vid Cleveland Clinic i USA presenterade den 24 februari 2006 sina resultat om möjligheten att virusinfektioner kan vara en del i förklaringen av prostatacancer. Hans resultat har nu fått ökad publicitet i forskarvärlden. Dr. Klein har analyserat mRNA och cDNA hos 86 män som genomgått radikal prostatektomi och jämfört proverna med en kontrollgrupp. Hans studie stöder hypotesen att en kombination av en genetisk mutation och virusinfektion kan orsaka prostatacancer. Den mänskliga prostacancergenen HPC1 avkodar ett antivirusprotein RNaseL, som aktiveras av virusinfektionen. Ändringar eller mutationer i RNaseL kan förmodligen öka mottagligheten för prostatacancer. (Källa: PSA-Rising)

Socialstyrelsen: Inga allmänna PSA-tester (2006-04-27)

Socialstyrelsen publicerade den 27 april 2006 riktlinjerna för behandlingen av de tre stora cancersjukdomarna, nämligen prostatacancer, bröstcancer och tjocktarmscancer. Som väntat blir det ingen screening av män med PSA-tester. Detta innebär att alla män som önskar ta ett sådant prov måste ta ett eget initiativ till provtagningen. I rapporten finns följande formulering: "Män som är oroliga och önskar genomföra PSA prov bör få skriftlig och muntlig information om konsekvenserna av ett sådant test innan det genomförs. En informationsskrift utarbetas av faktagruppen för prostatacancer." Vidare framgår att beslutsgränsen för utredning av patienter med förhöjt PSA är satt till värden över 3 ng/ml. Särskild hänsyn kan dock tas till "patientens ålder, comorbiditet, hereditet, prostatastorlek och nivån av fritt PSA". Rörande orsaker till prostatacancer framhålls att det finns visst vetenskapligt underlag för att konsumtion av tillagade tomater, tillförsel av selen och vitamin E minskar risken för prostatacancer. För tidig upptäckt av bröstcancer rekommenderas mammografi vartannat år av alla kvinnor i åldersgruppen 40-75 år. Hela rapporten kan beställas från Socialstyrelsen (pris inkl. moms är 170 kr, artikelnummer 2006-102-5, ISBN 91-85482-33-1). (Källa: Socialstyrelsens pressmeddelande, Rapporten i fulltext)

ROP blir Prostatacancerförbundet (2006-04-26)

Riksorganisationen för prostatacancer höll under helgen 22-23 april sitt årsmöte i Visby. Man beslutade då att byta namn till Prostatacancerförbundet. Lars-Olof Strandberg omvaldes som ordförande. Den nya webbadressen är www.prostatacancerforbundet.se.

Antiandrogener ökar överlevnaden för män med prostatacancer (2006-04-26)

Intressanta nordiska forskningsresultat presenterades nyligen vid den europeiska urologkonferensen (21st Meeting of the European Association of Urology). Studien hör till forskningsprogrammet SPCG-6 (Scandinavian Prostate Cancer Group Study 6) och har omfattat 1218 män som har följts i genomsnitt 7 år. 82 % av männen har behandlats med enbart Casodex (daglig dos 150 mg). Resultaten visar att den antiandrogena behandlingen med Casodex fördröjer tiden för prostatacancerns utbredning och ökar överlevnadstiden för män med lokalt avancerad prostatacancer. Risken för ytterligare spridning minskar med 53 % och risken att dö i lokalt avancerad prostatacancer minskar med 35 %. (Källa: AstraZeneca)

Värdefulla resultat om zoledronsyra och docetaxel (2006-04-26)

En forskargrupp vid Bloomsburg University, Pennsylvania i USA har studerat effekten av en kombinationsbehandling med zoledronsyra och docetaxel på möss som erhållit mänskliga prostatacancerceller (LuCaP 23.1). Dessa cancerceller orsakade tumörmassa i benmiljön hos mössen, som därefter behandlades med zoledronsyra, docetaxel respektive en kombiantion med både zolderonsyra och docetaxel. Resultaten pekar på att kombinationsbehandlingen kan vara ett potentiellt behandlingsalternativ för män med prostatacancer. Zoledronsyra är den aktiva substansen i Zometa och docetaxel är den aktiva substansen i Taxotere. (Källa: UroToday)

Nanopartiklar med cellgift dödar effektivt prostatacancerceller (2006-04-14)

Forskare vid Massahusetts Institute of Technology (MIT) samt Brigham and Women’s Hospital, en filial till Harvard Medical School i Boston, har studerat effekten av nanopartiklar för bekämpning av cancerceller. Studien omfattar både cellodlingar samt mänskliga cancerceller som planterats på möss. De mycket små partiklarna försågs med starka doser av cellgift och efter injektion sökte dessa partiklar upp cancercellerna. Tumörerna reducerades kraftigt hos de behandlade mössen och alla dessa möss överlevde studien, vilket de obehandlade mössen i kontrollgruppen inte gjorde. Forskarna framhåller att denna nya behandlingsteknik först måste testas på större djur innan det kan vara aktuellt med studier på människor. Det har rests farhågor att nanopartiklar genom sin litenhet kan orsaka skador och att det är nödvändigt med mer forskning innan de kommer till reguljär användning. För att partiklarna i den aktuella studien skulle träffa rätt celler och inte skada friska celler ”dekorerades” de med speciella målmolekyler (aptamer). Som cellgift användes i studien docetaxel. Docetaxel är den verksamma ingrediensen i läkemedlet Taxotere, som är utvecklat av Sanofi-Aventis. (Källa: UroToday)

Degarelix minskar snabbt testosteronhalten (2006-04-14)

På den europeiska urologkonferensen (21st Meeting of the European Association of Urology) i Paris 6-8 april 2006 redovisades intressanta resultat för läkemedlet Degarelix. Detta är ett nytt GnRH–blockerande läkemedel.för hormonbehandling av prostatacancer. Läkemedlet har utvärderats i en internationell multicenterstudie under ett år med 187 män. Studien visar att Degarelix snabbt sänker både testosteronhalten och PSA-värdet utan en inledande ökning av testosteronhalten, vilket är vanligt bland LHRH-agonister. Dr. Hein van Poppel vid Katholieke Universiteit Leuven i Belgien påpekade att det viktigaste resultatet var att 93 % av patienterna (dos 240 mg) i studien inom 3 dagar nådde testosteronnivåer som understiger kastrationsnivåer. Degarelix är utvecklat av Ferring. (Källa: UroToday, Ferring)

Högintensitetsfokuserat ultraljud för behandling av prostatacancer (2006-04-14)

En tysk forskargrupp presenterade vid den europeiska urologkonferensen (21st Meeting of the European Association of Urology) i Paris 6-8 april 2006 resultat från en studie med högintensitetsfokuserat ultraljud (High-Intensity Focused Ultrasound, HIFU) för behandling av lokaliserad prostatacancer. Studien omfattar 1078 män under en tid av 10 år. Dr. Stefan Thueroff vid Krankenhaus München Harlaching framhöll på konferensen att HIFU är ett alternativ för män som inte kan genomgå operation och att metoden har god verkan och få biverkningar i ett långsiktigt perspektiv. (Källa: UroToday)

Säkrare prostatacancertester (2006-04-07)

Två företag har under den här veckan presenterat nya testmetoder för prostatacancer. Presentationerna gjordes vid ACCR:s (American Association for Cancer Research) årliga konferens i Washington DC. Metoderna ersätter inte PSA och Gleasonskalan utan utgör komplement för urologerna i sin klassificering av prostatacancerns allvarlighetsgrad. Det ger en möjlighet för urologen att tidigt avgöra vilka patienter som kan behöva en mer kraftfull behandling. Företaget Illumina Inc i San Diego har tagit fram en analysmetodik som omfattar 16 olika gener i prostatacancervävnad. Denna genanalys ger ett mätetal som kompletterar prognosbilden för i första hand män med Gleasontalen 6 och 7. Det är oftast svårt att ge en prognos för återfallrisken för dessa män med enbart Gleason- och PSA-värden. Företaget Epigenomics AG i Berlin analyserar metyleringen av en gen kallad PITX2. Män vars cancerprover är positiva för Epigenomics test har i en studie visat sig ha tre gånger så stor sannolikhet för återfall efter prostatektomi jämfört med män med negativt prov. Dessa patienter bör därför få en tidig kompletterande behandling efter operationen, framhåller en av företagets representanter i USA. (Källa: UroToday, PSA-Rising om Illumina, PSA-Rising om Epigenomics)

Grillat kött misstänks kunna starta och påskynda prostatacancer (2006-04-06)

Nya forskningsresultat om grillat kött och utvecklingen av prostatacancer presenterades den 2 april på ACCR:s (American Association of Cancer Research) årliga konferens, som genomfördes i Washington DC den 1-5 april 2006. Angelo Marzo med kolleger vid John Hopkins University i Baltimore redovisade resultat där råttor matats med ämnet PhiP i sin kost. Det förefaller som om detta ämne både startade och påskyndade utvecklingen av prostatacancer hos råttorna. PhiP är en så kallad stekytemutagen som skapas när maten utsätts för mycket höga temperaturer, något som sker vid grillning. Ett problem med att översätta resultaten till människor är att det är mycket svårt att avgöra hur mycket PhiP som vi människor får i vår kost. Denna mängd är mycket beroende på tillagningsförhållandena. Intresset för PhiP är stort bland forskare och i ett EU-projekt (Heatox) studerar man vilka kromosomskador som PhiP orsakar på möss. (Källa: Reuters -Yahoo News April 3 2006, PSA-Rising)

Canceroperationer ställs in i Malmö (2006-04-02)

Torsdagen den 30 mars stoppade Universitetssjukhuset MAS i Malmö alla operationer som kräver vårdplats med undantag för akutfall. Stoppet beror på överbeläggning och att Vårdförbundet säger nej till placering av patienter i korridorer. Det innebär att operationer av cancerpatienter och svårt kärlsjuka patienter stoppas. Under torsdagen försökte personal komma i kontakt med ett femtiotal patienter som var inbokade på operation och som skulle läggas in på fredagen den 31 mars, helgen 1-2 april eller måndagen den 3 april. Bakgrunden är att sjukhusledningen tisdagen den 28 mars sa ja till placering av sängar i korridoren på samtliga avdelningar. "Det är huvudmannens ansvar att hitta mer människovärdiga lösningar", säger Janet Parmvi, avdelning Skånes ordförande i Vårdförbundet, i en intervju med Sydsvenska Dagbladet. Det aktuella operationsstoppet gäller till tisdagen den 4 april då en ny översyn av läget ska göras. (Källa: Sydsvenska Dagbladet)

Ny markör kan komplettera PSA-provet (2006-03-26)

Forskare vid Universitetssjukhuset i Århus, Danmark, har funnit en ny markör i blodet som kan avslöja prostatacancer och även ge en förutsägelse om hur allvarlighet cancern är. I den nya metoden mäter man halten av s.k. treklöverpeptider (TFF3) i blodplasman. I forskarnas studie deltog 79 män med prostatacancer, 23 män med godartad prostataförstoring samt 44 friska män. Studien visar att män med framskriden prostatacancer hade en kraftigt ökad halt av treklöverpeptider. Studien pekar därför på att treklöverpeptider i blodet kan användas till att avslöja allvarlighetsgraden för prostatacancer och möjligen avgöra vilka patienter som ska ha en mer intensiv behandling. Om man väljer 200 pmol/l som gräns för halten av TFF3 för att särskilja lokaliserad och avancerad prostatacancer så är känslighet och specificitet 74 respektive 81 %. Patienter med PSA-värde större än 10 ng/ml hade signifikant större värden av TFF3 än de med PSA-värde under 10. Treklöverpeptider är en familj av molekyler som under normala förhållanden skapas i tarmarnas slemhinnor men som också produceras i cancerceller i tjocktarmen, i bukspott körteln och i prostatan. (Källa: Kræftens Bekæmpelse, Clinical Cancer Research)

Stark chilipeppar hämmar prostatacancer (2006-03-16, uppdaterad 2006-04-02)

Två forskargrupper har nyligen presenterat resultat där man har studerat effekten på prostatacancer för ämnet capsaicin som finns i chilipeppar (eng chili pepper). Båda studierna visar att detta ämne orsakar celldöd för prostatacancerceller hos möss. Spanska forskare redovisade sina resultat på en konferens förra året och de publicerades i januari 2006. De injicerade antingen capsaicin eller det närbesläktade ämnet capsazepin på möss i vilka man planterat hormonrefraktära prostatacancerceller (cellinje PC-3). Injiceringen av ämnena startade fyra veckor efter inplanteringen och mössen erhöll motsvarande 5 mg per kilogram kroppsvikt. Två veckor senare kunde man konstatera en väsentlig reduktion av cancerceller hos de möss som fått injektionerna. Försöken visade att capsazepin hade större effekt än capsaicin. Forskarna konstaterar att de båda ämnena har en lovande antitumörverkan när det gäller prostatacancer. Den andra studien har utförts vid Cedars-Sinai Medical Center, University of California, Los Angeles, och den har publicerats i mars 2006. I denna studie har forskarna gett capsaicin till möss med antingen hormonkänsliga cancerceller (cellinje LNCaP) eller hormonrefraktära cancerceller (cellinjer PC-3, DU-145). Försöken visar att capsaicin orsakar celldöd i båda fallen. Det visade sig påverka den molekylära mekanismen NF-kappa-B, som är kopplade till den naturliga celldöd som förekommer i kroppen då gamla celler ersätts med nya celler. Capsaicin medförde att ca 80 % av prostatacancercellerna hos mössen fick denna naturliga celldöd (apoptos). I forskargruppen i vid Cedars-Sinai Medical Center ingår den svenske forskaren Sören Lehmann. I en intervju uppskatar Lehmann att den dos capsaicin som mössen fick att äta motsvarar att en man på 90 kg intar 400 mg capsaicin tre gånger i veckan. Denna mängd capsaicin motsvarar mellan tre och åtta färska chilipepparfrukter av sorten habanera. Habanera räknas som den starkaste chilipepparsorten och har ett Scovillevärde på ca 300 000 enheter. Den är cirka 100 gånger starkare än jalapeno, som har ett Scovillevärde mellan 2 500 och 5 000 enheter. Capsaicin är en alkaloid. Alkaloider är basiska kvävehaltigta ämnen som återfinns i växter. De är fettlösliga och tas lätt upp av kroppen genom slemhinnor och hud. Koffein är ett exempel på en alkaloid. Capsaicin är en mycket stabil alkaloid, som i stort sett är opåverkad av kyla och värme och som behåller sin potential oavsett tid, upphettning eller nedkylning. Den är färglös och utan doft och samtidigt en mycket frän kemisk substans som kan kännas i gommen i en utspädning på en till sjuttonmiljoner. För att fastställa mängden capsaicin krävs mycket specialiserade laboratorieprocedurer med avancerad vätskekromatografi (HPLC). Ämnet extraherades av flera kemister redan på 1800-talet då man även påvisade dess verkan på människans matsmältning. Capsaicin syntetiserades första gången 1930. Ämnet är svagt lösligt i vatten, men mycket lösligt i alkoholer, fetter och oljor. (Källor: Federation of European Biochemical Societies (FEBS), Cancer Research, Newswise, Sydsvenska Dagbladet)

Erfarenheter av biopsi utvärderas (2006-03-16)

Dagens filnålsbiopsi ersatte för 18 års sedan biopsi med grövre nålar. Den introducerades ungefär samtidigt som PSA-provet. I marsupplagan av European Urology redovisar italienska och spanska patologer viktiga faktorer vid fastställande prostatacancercellers arkitektur och Gleasongrad. Två amerikanska forskare redovisar i en redaktörskommentar till artikeln värdefulla resultat rörande finnålsbiopsi av prostatan. Inledningsvis konstaterar de att det stora antalet prostatabiopsier i USA, mer än en miljon per år, utgör en stor börda inom den patologiska verksamheten vid landets sjukhus. Varje sådan biopsi består i genomsnitt av 10 nålstick. De påpekar att en övergång från 6 till 12 nålstick har förbättrat cancerupptäckten med 29 %. De hänvisar också till en studie som jämfört 19 och 29 millimeters längd på uttagaget material. Studien visade en 18 % ökad cancerupptäckt vid längre nålstick. (Källa: European Urology, UroToday)

SVT Rapport uppmärksammar nya resultat om prostatacancer (2006-03-13)

Rapport uppmarksammade i sin sändning kl. 19.30 den 13 mars 2006 forskningsresultat som kan bana vägen för nya läkemedel mot prostatacancer. Dessa resultat finns redan redovisade på denna sida (2006-01-29), men återges här på nytt för att förenkla för denna hemsidas läsare. Amerikanska forskare har hittat samma genförändringar i 23 av 29 prov med prostatacancerceller. Två gener, ERG och ETV1, som normalt finns på var sin kromosom, sammansmälter plötsligt och blir en enhet. Genen ETV1 är redan känd för att spela en roll i cellerna växt och i det aktuella fallet får sammansmältningen en olycklig konsekvens. Forskarna har också funnit att sammansmältningen av ERG och ETV1 är helt unik för prostatacancer. Detta skulle därför kunna utnyttjas för att ställa diagnos, istället för dagens PSA-test som är förhållandevis osäkert. Oordning bland kromosomer och sammansmälta gener är inget nytt inom cancerforskning. Denna kunskap användes för att utveckla läkemedlet Glivec (imatinib mesilate), som mycket målinriktat dämpar våldsamma celldelningar som kromosomändringen skapar. På så vis kan man effektivt behandla en sällsynt form av leukemi. De nya resultaten publicerades i december 2005 i den ansedda tidskriften Science, volym 310. (Källa: www.cancer.dk, Science)

Samverkan mellan läkemedelsföretag och patientorganisationer utredd (2006-03-12)

Den 2 mars 2006 presenterade förre socialministern Bengt Lindqvist sin utredning "Trovärdighetens pris", som behandlar samarbete mellan läkemedelsföretag och patientorganisationer. Utredningen är genomförd på uppdrag av Läkemedelsindustriföreningen (LIF). LIF skrev under våren 2005 till Socialdepartementet och bad regeringen att genomföra en genomlysning av samarbetet mellan läkemedelsföretagen och brukaroganisationerna (handikappförbund och pensionärsorganisationer). Regeringen valde att inte genomföra någon sådan genomlysning och LIF beslutade då att genomföra detta i egen regi. Förra stadsrådet Bengt Lindqvist accepterade att vara utredningsman. I sitt pressmeddelande skriver LIF att det blir en bred remissrunda för utredningen. Utredningen ger förslag på åtgärder inom LIF, inom läkemedelsföretagen, till brukarorganisationerna samt till berörda samhällsorgan. Öppenhet återkommer bland förslagen och brukarorganisationerna uppmans bl.a. att redovisa sina samarbetsprojekt i årsberättelser och på på hemsidor. (Källa: LIF)

Var tionde kvinna bröstopereras i onödan (2006-03-06)

Frågan om överbehandling av prostatacancer har diskuterats flitigt de senaste åren i takt med ökande andel PSA-prov bland män utan symtom. Denna fråga är obesvarad, bland annat då det ännu inte finns tillräckliga data från stora randomiserade screeningstudier. Motsvarande fråga rörande bröstcancer har analyserats av forskare vid Universitetsjukhuset MAS i Malmö och Århus Universitetssjukhus i Danmark. Forskarna har följt upp en mammografistudie under åren 1976-1986 som omfattade drygt 42 000 kvinnor i åldrarna 45-69 år vid randomiseringstillfället. Utfallet i denna grupp har jämförts med en kontrollgrupp med lika många kvinnor. Inledningsvis är det fler cancerfall i undersökningsgruppen eftersom avsikten med screening är just tidig upptäckt av cancer. Med tiden bör skillnaden mellan grupper minska och till slut i stort sett försvinna. "Det borde jämna ut sig med tiden, men det har inte hänt i vår studie", säger Sophia Zackrisson, en av forskarna, till Sydsvenska Dagbladet. Av de 42 000 kvinnorna i screeningruppen fick ca 2 500 bröstcancer. 15 år efter screeningsstudien var det 108 fler cancrar i screeninggruppen än i kontrollgruppen. Resultaten pekar på att cirka var tionde kvinna opereras i onödan. "Vi tror att de opereras i onödan men helt säkra kan vi inte vara eftersom vi ännu inte vet vilka tumörer som är så ofarliga att de kan lämnas kvar utan risk", påpekar Sophia Zackrisson. Studien, som är publicerad i British Medical Journal, ingår som en del i Sophia Zackrissons avhandling om mammografi, som läggs fram senare i vår. (Källa: Sydsvenska Dagbladet, British Medical Journal)

Lägre PSA-gräns förbättrar upptäckten av prostatacancer (2006-03-03)

Amerikanska forskare vid vid Northwestern University Feinberg School of Medicine, Chicago, har publicerat resultat som stöder en låg nedre gräns för PSA som indikation för vidare undersökning av patienten. Mellan 1989 och 2001 har 36 000 män deltagit i ett screeningprogram som inkluderar PSA-prov och rektalpalpation. Vid studiens början hade man ett PSA-värde på 4 ng/ml som gräns för vidare undersökning med fyra punkters biopsi. 1995 ändrades gränsen till 2,4 ng/ml och man höjde antalet nålstick för biopsin till minst sex. Av männen fick 2 952 diagnosen prostatacancer och av dessa genomgick 2 241 män radikal prostatektomi. Forskarna analyserade skillnaden i kliniskt och patologiskt stadium samt progressionsfri överlevnad (eng. progression-free survival, PFS). Patologiskt organbegränsad prostatacancer förekom bland 69 % av männen i den första gruppen med PSA-gränsen på 4 ng/ml och bland 75 % i den andra gruppen med den lägre åtgärdsgränsen. Den andra gruppen hade statistiskt sett bättre progressionfri överlevnad både fem och åtta år efter operationen. Forskarna drar slutsatsen att en lägre PSA-gräns ger ökade möjligheter att upptäcka botbar cancer och förbättrade möjligheter till progressionsfri överlevnad. De utesluter dock inte att bl.a. förbättrad operationsteknik kan ha påverkat resultaten. (Källa: UroToday)

Företag lanserar test som upplyser om risken för återfall efter radikal prostatektomi (2006-03-03)

Det amerikanska företaget Aureon Laboratories Inc i Yonkers, New York, lanserade den 24 februari 2006 en produkt med namnet Prostate Px (TM). Med denna produkt får en urolog större kunskap om risken för recidiv hos patienten efter en radikal prostatektomi. Läkaren får ett Prostate Px-värde för både förhöjt PSA-värde (biokemiskt recidiv) och ett kliniskt misslyckande i form av fjärrmetastaser. Resultaten baseras på företagets Systems Pathology Platform som inkluderar klinisk historia, patologisk vävnadsundersökning samt molekylära analyser. Prostate Px-värdet är avsett att tillsammans med traditionell sjukdomsanalys kunna ge patienten och dennes vårdgivare värdefull information när man fattar beslut om såväl postoperativ behandling som eventuell kompletterande behandling. Prostate Px genomförs på ett formalinfixerat och paraffininbäddat vävnadsprov från patientens prostata. Resultatet kan i USA erhållas efter cirka en vecka. (Källa: UroToday)

Unik studie om prostatacancer och fytoöstrogener (2006-02-14)

En grupp forskare i Sverige och Finland publicerade 2006-02-13 resultat från en koststudie om prostatacancer och fytoöstrogener. Studien är den första större koststudien på västerländska män som studerar samband mellan risken att drabbas av prostatacancer och intag av födoämnen som innehåller fytoöstrogener. Fytoöstrogener är en benämning på proteiner som till sin struktur påminner om det kvinnliga könshormonet östrogen. Fytoöstrogener delas i första hand in i isoflavoner (isoflavonoider) och lignaner. Sojabönor är mycket rika på isoflavoner och rågmjöl är rikt på lignaner. I studien deltog 1 499 män i Sverige i åldern 35 - 79 år som nyligen drabbats av prostatacancer. I studien ingick också 1 130 friska män i samma åldersgrupp och hemmahörande i samma geografiska bostadsområden. Alla deltagare fick fylla i en detaljerad kostenkät, som omfattade en rad födoämnen med fytoöstroger som soja, bönor, jordnötter, linfrö, rågbröd, vetebröd, frukter, bär m.m. I en mindre grupp av män analyserades mängden enterolakton (en fytoöstrogen) i blodet. Detta genomfördes för 209 män i cancergruppen och 214 män i kontrollgruppen. Studien visar att män med höga intag av fytoöstrogenrik kost har 26 % lägre risk att drabbas av prostatacancer än män med låga intag. Detta mönster är samma för lokaliserad och avancerad prostatacancer. Det föreligger också ett inverst samband mellan halten av enterolakton i blodet och risken för prostatacancer men detta är inte linjärt. Det framgår att män med mycket låga halter av enterolakton i blodet löper ökad risk för prostatacancer. Vid analys av enskilda födoämnen så visar bara bönor på en minskad risk. Studien visar inga säkerställda samband när man ser på totala mängden isoflavoner respektive lignaner. Studien är publicerad i den medicinska tidskriften Cancer Causes and Control (Källa: Karolinska Institutet)

Markant ökning av dödstalet i prostatacancer (2006-02-12)

Statistiken för dödsorsakerna i Sverige år 2003 är nu publicerade. Man kan notera en ökning i dödstalet i prostatacancer. Detta ökade från 2 352 män år 2002 till 2 625 män år 2003, vilket är en ökning med 12 %. Ökningen blir så pass hög eftersom det varit en svag nedåtgående trend under de första åren av seklet. Denna förefaller nu vara bruten. Jämfört med det senast högsta värdet (2 501 män år 2000) blir ökningen 5 %. Samtidigt har dödstalen för bröstcancer i stort sett legat still. Sedan 1997 har det hållit sig inom intervallet 1 491 – 1 560 personer varav 1 482 – 1 549 kvinnor. (Källa: Socialstyrelsen)

Nya rön om fettintag och invasiv bröstcancer (2006-02-12)

Amerikanska forskare publicerade i veckan som gått nya rön om kvinnors intag av fett och risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, bröstcancer samt tjocktarmscancer. Studien har genomförts vid 40 centra i USA och pågått under åren 1993 till 2005. Resultaten har publicerats i flera artiklar i JAMA (Journal of American Medical Association). Studien om bröstcancer omfattar 48 835 postmenopausala kvinnor i åldern 50 till 79 år. 40 % av dessa (19 541 kvinnor) ingick i interventionsgruppen och 60 % (29 294 kvinnor) i jämförelsegruppen. Kvinnorna i interventionsgruppen genomförde dietändringar så att deras totala fettintag utgjorde högst 20 % av energiintaget. Dessutom ökade de konsumtionen av grönsaker och frukt till åtminstone 5 portioner per dag och spannmålsprodukter till åtminstone 6 portioner per dag. Jämförelsegruppen ombads att inte ändra sina dietvanor. Efter 8,1 års uppföljning hade 655 kvinnor (0,42 %) i interventionsgruppen och 1072 kvinnor (0,45 %) i jämförelsegruppen fått invasiv bröstcancer. Cancerförekomsten var alltså 9 % lägre i gruppen med lägre fettintag, men skillnaden är inte statistiskt signifikant. Det bör påpekas att man inte följt kvinnornas totala fettintag per dag, bara fettets andel av energiintaget. Livsmedelsverket i Sverige ser inga skäl för att ändra rådande kostrekommendationer. På verkets hemsida finns följande kommentar: "Resultaten av studien föranleder tills vidare ingen förändring av Livsmedelsverkets närings- och livsmedelsbaserade rekommendationer. Dessa baseras på ett omfattande vetenskapligt underlag och tar även hänsyn till en rad andra kostfaktorer." (Källa: JAMA, Sydsvenska Dagbladet 2006-02-09, Livsmedelsverket)

Stattiner förbättrar utfallet av brachyterapi (2006-02-04)

En forskargrupp vid Complementary/Alternative Medicine, University of Michigan Medical Center, Ann Arbor, Michigan i USA har studerat inverkan av behandling med stattiner hos män som genomgått brachyterapi för behandling av lokaliserad prostatacancer. Den studerade behandlingsgruppen utgörs av 512 män i en konsekutiv serie av patienter. Som mätetal för cancerfritt tillstånd vid uppföljning hade man ett PSA-värde under 0,4 ng/ml. Medianuppföljningstiden i studien var 5,3 år. Studien visar att 97 % av männen som behandlats med stattiner hade 8 års överlevnad utan recidiv av prostatacancer. För gruppen utan stattiner var motsvarande värde 94,7 %. Resultaten finns publicerade i tidskriften Urology, december 2005. (Källa: UroToday)

Många män med prostatacancer prövar komplementära och alternativa preparat (2006-02-04)

En amerikansk forskargrupp vid University of California, San Fransisco, har studerat bruket av upp till 50 olika preparat bland män med prostatacancer. I studien ingick 2 582 män med prostatacancer, som finns i ett kommunbaserat nationellt register i USA (CaPSURE). Patienterna fick besvara enkäter inom två år efter diagnos och behandling. En tredjedel av männen tog någon form av preparat. Bland dessa märks vitaminer och mineralsupplement (26 % av männen), örter (16 %), antioxidanter (13 %) och speciella medel för prostatahälsa (12 %). Till dessa senare räknas sågpalm (saw palmetto), selen, vitamin E och lykopen. Resultaten finns publicerade i tidskriften Urology, december 2005. (Källa: UroToday)

Ny kraftig ökning av prostatacancer i Sverige (2006-01-29)

Socialstyrelsen publicerade den 26 januari 2006 Cancerregistrets data för år 2004. Detta år fick 9 882 män i Sverige diagnosen prostatacancer, vilket är en ökning på 9 % jämfört med år 2003. Ökningen i bröstcancer var samtidigt under en procent. Antalet fall per 100 000 män (ålderstandardiserat till år 2000) ökade från 222 till 237. I några län minskade antalet fall jämfört med föregående år. Hit hör bl.a. Jämtlands och Gävleborgs län. De procentuella förändringarna mellan 2003 och 2004 blir av naturliga skäl mest påfallande i län med litet invånarantal. Ökningen på Gotland är dock mycket anmärkningsvärd, hela 57 % och Gotland intar nu tätplatsen i Sverige med 304 fall på 100 000 män. Man kan notera att Gävleborgs län behåller platsen med lägsta antalet prostatacancerfall, 142 fall på 100 000 män. Detta är en minskning med 8 % jämfört med året före. Läs mera på sidan STATISTIK på denna hemsida där även diagram visas. (Källa: Cancer Incidence in Sweden 2004, Socialstyrelsen)

Sensationella resultat om prostatacancer och kromosomförändringar (2006-01-29)

Amerikanska forskare har hittat samma genförändringar i 23 av 29 prov med prostatacancerceller. Två gener, ERG och ETV1, som normalt finns på var sin kromosom, sammansmälter plötsligt och blir en enhet. Genen ETV1 är redan känd för att spela en roll i cellerna växt och i det aktuella fallet får sammansmältningen en olycklig konsekvens. Forskarna har också funnit att sammansmältningen av ERG och ETV1 är helt unik för prostatacancer. Detta skulle därför kunna utnyttjas för att ställa diagnos, istället för dagens PSA-test som är förhållandevis osäkert. Oordning bland kromosomer och sammansmälta gener är inget nytt inom cancerforskning. Denna kunskap användes för att utveckla läkemedlet imatinib, som mycket målinriktat dämpar våldsamma celldelningar som kromosomändringen skapar. På så vis kan man effektivt behandla en sällsynt form av leukemi. De nya resultaten publicerades i december 2005 i den ansedda tidskriften Science, volym 310. (Källa: www.cancer.dk, Science)

Mannens prostatacancer har liten påverkan på bröders syn på sjukdomen (2006-01-29)

En amerkiansk studie med drygt 100 män med prostatacancer visar att bröder i allmänhet inte skaffar sig någon ökad förståelse för sjukdomen. 69 % av de tillfrågade syskonen till den prostatacancerdrabbade mannen hade ingen ökad kunskap om sjukdomen. Endast 21 % diskuterade broderns cancer med sin läkare och endast 15 % lät undersöka sig för prostatacancer. (Källa: UroToday)

Risken för prostatacancer studerad hos cancerfria män med PSA större än 3 ng/ml (2006-01-29)

Nederlänska forskare har använt data från ERSPC, Rotterdam (European Randomized Study of Screening for Prostate Cancer) för att studera risken för senare uppkomst av prostatacancer hos män med PSA över 3 ng/ml. Den studerade kohorten består av 10191 män i åldern 55-75 år som undersöktes för prostatacancer under åren 1997-1999. Under åren 2001-2003 undersöktes 6220 av dessa män på nytt. Män med PSA större än 3 ng/ml genomgick prostatabiopsi i den första undersökningsrundan och män med ingen indikation i den första rundan eller med negativ biopsi genomgick den andra undersökningsrundan 4 år senare. Resultaten visar att hos patienter med förhöjt PSA (PSA större än 3 ng/ml) och negativ biopsi i den första rundan, så hade upp till 30 % diagnosen prostatacancer i sin biopsi fyra år senare. Resultaten är publicerade i tidskriften Prostate. (Källa: UroToday)

Carlsbergsfonden ger över en miljon till prostatacancerforskning (2006-01-29)

Den danska Carlsbergsfonden har beslutat att ge 949 000 danska kronor (ca 1,15 miljoner svenska kronor) till forskning för att utveckla ett läkemedel mot prostatacancer utgående ifrån thapsigargin. Thapsigargin är ett ämne som finns i växten Thapsia garganica (giftig gulrot). Mottagare av forskningsmedlen är Ph.d. Helmer Søhoel, som är verksam vid Danmarks Farmaceutiska Universitet. Forskningen om thapsigargin bedrivs i samverkan med Århus Universitet och John Hopkins Medical School i Baltimore. (Källa: Danmarks Farmaceutiska Universitet)

Curry och blomkål kan hämma prostatacancer (2006-01-22)

En forskargrupp i USA har genomfört en studie med curcimin (ingår i curry) samt isotiocyanat (PEITC) som är en naturlig beståndsdel i grönsaker som vitkål, grönkål, blomkål, broccoli, brysselkål och vattenkrasse. Studien utfördes på möss som försetts med mänskliga prostatacancerceller. Mössen fick injektioner av curcimin och PEITC tre gånger i veckan under fyra veckor, var för sig eller i kombination. Forskarna fann att både curcimin och PEITC hämmade utvecklingen av prostatacancercellerna. Effekten var dock betydligt större hos de möss som fick kombinationsbehandlingen med båda preparaten. Studien har genomförts vid Rutgers, The State University of New Jersey. Professor Ah-Ng Tony Kong påpekar att utgångspunkten för studien var de övertygande försök med curcimin och PEITC som genomförts på cellkulturer i laboratorieförsök. ”Vi genomförde studien för att utvärdera hur effektivt curcimin och PEITC skulle kunde vara – var för sig och i kombination – för att förhindra och möjligen behandla prostatacancer”, säger professor Kong i en intervju. Resultaten publicerades den 15 januari 2006 i American Association for Cancer Research. (Källa: Science Daily, American Association for Cancer Research)

Aspirin troligtvis utan effekt mot prostatacancer (2006-01-22)

Flera studier pekar på att aspirin hämmar cyclooxygenase och därigenom kan minska förökningen av prostatacancerceller och kan inducera celldöd hos prostatacancerceller. En italiensk forskargrupp under ledning av dr. Bosetti har genomfört en omfattande fall-kontrollstudie för att undersöka eventuella fördelar med aspirin i förhållande till prostatacancer. Studien har pågått under 1991 till 2002 med flera kliniker i Italien. Totalt omfattar studien 1261 patienter under 75 år med histologiskt påvisad prostatacancer och 1131 patienter i en kontrollgrupp vid samma sjukhus. De italienska forskarna fann inget stöd för hypotesen att ett regelbundet intag av aspirin har en skyddande effekt för att minska risken för prostatacancer. Resultaten publiceras i European Journal of Cancer Prevention 2006, 15: 43-5 (Källa: UroToday)

D-vitamin hämmar cancer (2006-01-09)

Professor Cedric Garland och kolleger vid Moores Cancer Center, University of Carlifornia i San Diego (UCSD) har samlat data från 63 studier rörande D-vitamin under åren 1966-2004. Sammantaget visar dessa studier att ett ökat intag av D-vitamin kan hämma utvecklingen av cancer. Garland, som är epidemiolog, har forskat om D-vitaminer i 25 år och menar att om befolkningens dagliga intag av D-vitamin sätts till 1000 IE (internationella enheter) så kan man räkna med förekomsten av cancer i tjocktarm, bröst och äggstockar minskar med upp till hälften. Garland påpekar att det är dags för folkhälsoinitiativ som ger nya rekommendationer om intag av D-vitamin. Garlands intresse för D-vitamin väcktes på 1980-talet då han noterade att tjocktarms- och bröstcancer var dubbelt så vanligt i USA:s nordöstliga delstater jämfört med del solrika sydvästliga delstaterna. Hans och flera andra forskares hypotes var att skillnaden i förekomst av cancer förklaras av solljusets förmåga att skapa D-vitamin i huden, som i sin tur hämmar utvecklingen av cancer. Prof. Garland och hans kollegers resultat publiceras i en artikel februari 2006 i tidskriften American Journal of Public Health. men finns sedan slutet av december 2005 på UCSD:s hemsida. (Källa: Am J Public Health, UCSDNews). Vitalrådet i Danmark skriver i sin redovisning av den amerikanska studien att det som rekommerderas idag är cirka en femtedel av 1000 IE (25 mikrogram). Man påpekar att fet fisk är en god källa för D-vitamin och framhåller värdet av detta kostinslag i synnerhet under de solfattiga vintermånaderna. Det stora intaget av fet fisk i Japan kan vara en förklaring till den låga förekomsten av bröst- och prostatacancer i detta land. (Källa: Vitalrådet i Danmark)

Variationer i prostatacancerbehandling i USA (2006-01-01)

Forskare vid University of California, Los Angeles; har analyserat behandlingsdata för cirka 100 000 män med lokaliserad prostatacancer i USA under åren 1995-1999. Forskarna konstaterar att tumörens gradering var den faktor som mest styrt valet av behandling, men de har också funnit etniska, socioekonomiska och geografiska variationer. Den dominerande gruppen vid operation av lokaliserad prostatacancer var yngre, vita personer med lägre än gymnasieutbildning. Strålbehandling var mer dominerande behandlingsform bland, vita, äldre höginkomsttagare. Afroamerikaner behandlades i lägre utsträckning än andra etniska grupper med operation eller strålbehandling. Operation dominerade som behandlingsform på västkusten men var lägre förkommande i nordöstra USA. (Källa: UroToday, Journal of Clinical Oncology)

Studie om mejeriprodukter och kalcium samt risken för prostatacancer (2006-01-01)

Några amerikanska forskare vid Tufts University i Boston har sammanställt data från 12 studier rörande sambandet mellan intag av mejeriprodukter respektive kalcium samt risken att drabbas av prostatacancer. Personer med de största dagliga intagen av mejeriprodukter hade 11 % högre risk för prostatacancer än de med de lägsta intagen. För kalcium var motsvarande värde 39 % vid jämförelse mellan de med högst respektive lägst intag. Forskarna som gjort sammanställningen pekar på flera möjliga förklaringsfaktorer. Hit hör att kalcium i blodet minskar serumnivån av 1,25-D-vitamin och detta senare ämne hämmar utvecklingen av prostatacancerceller. Hög mjölkkonsumtion kan möjligen öka IFG-1 (insulin growth factor I) något som knutits till ökad risk för prostatacancer. Slutligen kan möjligtvis hormonfaktorer i mjölk vara involverat i prostatacancerprocessen. (Källa: UroToday)