Giftig gulrot blir ny medicin mot prostatacancer? (2005-12-26)

Forskare vid Danmarks Farmaceutiska Universitet har isolerat ett ämne från växtart i gulrotsfamiljen (Thapsia garganica), som får prostatacancerceller att begå självmord. Problemet är att ämnet också dödar kroppens normala celler och målet är att ändra ämnets egenskaper så att det bara dödar prostatacancerceller. Forskare i Danmark har nu fått 1,8 miljoner danska kronor från Kræftens Bekæmpelse för ett projekt där de går vidare i sina studier med detta mål. Växten förekommer som ogräs i medelhavsområdet och saknar ett skandinaviskt namn, men med fri översättning från arabiskan blir namnet ”giftig gulrot”. De danska forskarna har gett det isolerade ämnet namnet thapsigargin utgående från det latinska namnet. De danska forskarna vid Århus Universitet och Danmarks Farmaceutiska Universitet samarbetar med amerikanska forskare vid John Hopkins Medical School i Baltimore. (Källa: www.cancer.dk)

Studie om fullkornsprodukter och cancer (2005-12-26)

En dansk forskargrupp under ledning av med.dr. Anne Tjønneland har fått 375 000 danska kronor för att studera om det finns ett samband mellan halten av ämnet enterolacton i blodet och risken för att drabbas av bröst-, prostata- och tjocktarmscancer. Enterolacton liknar till sin uppbyggnad det kvinnliga könshormonet östrogen och finns i fullkornsprodukter som rågbröd och havregryn samt i vissa grönsaker. (Källa: www.cancer.dk)

Vitamin D i kombination med Taxotere förlänger livslängden (2005-12-14)

Värdefulla resultat om en kombinationsbehandling med vitamin D och docetaxel (Taxotere) presenterades i november vid European Cancer Conference (ECCO) i Paris. Studien presenterades av dess vetenskaplige ledare Dr Tomasz Beer vid Oregon Health and Science University Cancer Institute. Studien har pågått mellan september 2002 och januari 2004 vid 48 platser i USA och 250 män har medverkat. Den har varit randomiserad och dubbelblind. Taxotere har kombinerats med pillret DN-101 som är specifikt designat för cancerterapi. Det är en unik form av calcitriol, ett naturligt förekommande hormon och den biologiskt aktiva formen av vitamin D. Överlevnadstiden för männen med kombinationsbehandlingen var 8 månader längre än med enbart Taxotere. En fas III klinisk studie kommer att starta i början av 2006. Dr Beer har studerat högdoseffekter av vitamin D på prostatacancer sedan slutet av 1990-talet. DN-101 ger mycket högre calcitriolnivåer i blodet än vad kroppen kan producera från vanliga vitamin D-supplement. Calcitriol har visat sig ha antitumörverkan både i laboratoriestudier och på försöksdjur. (Källa:Medical News Today, Oregon Health & Science University)

Stora geografiska skillnader i prostatacancer i Sverige (2005-12-03)

Sedan 1996 sker en mer detaljerad registrering av uppgifter rörande prostatacancerincidenser i det Nationella prostatacancerregistret. Dessa grunddata publiceras på www.roc.se. De forskare och urologer som är engagerade i detta arbete har nyligen publicerat en analys av incidencerna under åren 2000-2001. För dessa två år finns 14376 incidenser registrerade, vilket utgör 96 % av incidenserna för dessa båda år i Cancerregistret, som förvaltas av Socialstyrelsen. Forskarna påvisar i sin artikel att det finns stora skillnader mellan de svenska länen. Den åldersstandardiserade incidensen per 100 000 män varierar mellan 128 och 217. När man ser på cancrar med stadiet T1c så är det en fyrfaldig skillnad mellan länen med lägst och högst incidens av detta slag. Om man begränsar sig till de T1c-cancrar som upptäcktes genom hälsokontroller med PSa-prov, så är det en tiofaldig skillnad. De län som hade den högsta incidensen av T1c-tumörer vid hälsokontroller hade också den största förekomsten av botande behandlingar. Privata vårdgivare hade en större andel av avsymtomatiska T1c-upptäckter än den offentliga vården. Forskarna tolkar resultaten som att det är en stor geografisk skillnad i den icke-systematiska screening till vilka männen själva tar initiativ. (Källa: Scandinavian Journal of Urology and Nephrology, 2005, 39:372-379)

Mikrobubblor och ultraljud mot cancer - en framtidsbehandling? (2005-12-03)

I Skottland pågår en intressant forskning där man utvecklar en ny teknik för behandling av cancer. Gasmolekyler förs in i blodbanan och dessa samlas sedan i tumören. Forskarna i Skottland har visat att om gasbubblorna därefter får en hög dos av ultraljud under cirka en mikrosekund, så kommer de att punktera cancercellerna och döda dem. Ultraljudet kan fokuseras direkt på det ställe där cancerns sitter, säger en av forskarna, Dr. Paul Campbell vid University of Dundee. Mikrobubblorna kan också förses med celgifter, som då kommer att koncentreras kring de förstörda cancercellerna istället för att spridas i stora delar av kroppen. (Källa: www.cancer.dk)

Kosttillskott dämpar PSA-ökning (2005-11-27)

En grupp nederländska forskare har genomfört en studie med kosttillskott. Studien omfattar 49 män som hade stigande PSA-värden efter botande behandling (34 män med prostatektomi och 15 män med strålbehandling). Kosttillskottet bestod huvudsakligen soja (isoflavoner), lykopen, silymarin och antioxidanter. Studien var randomiserad och dessutom dubbelblind, dvs. vare sig läkare eller patient visste vilka av deltagarna som fick kosttillskott respektive placebo. Studien omfattade två 10-veckorsperioder med en mellanliggande paus på 4 veckor. Tiden för fördubblat PSA (PSADT, PSA Doubling Time) var i medeltal 1150 dagar för gruppen med kosttillskott och 445 dagar för kontrollgruppen (placebogruppen). Forskarna framhåller att faktorn på 2,6 mellan de båda fördubblingstiderna är mycket uppmuntrande och att mer omfattande studier behöver göras. Silymarin består av flera närbesläktade substanser som kan utvinnas ur mariatisteln (Silybium marianum). Ämnena är kända som leverskyddande naturprodukter. Mariatisteln är en gammal medicinalväxt som användes av läkarna i antikens Grekland. (Källa: UroToday, Eur Urol 2005 Dec;48(6):922-31 Epub 2005 Oct 17)

Dosökad strålbehandling har bättre effekt (2005-11-27)

Amerikanska forskare har genomfört en studie avseende extern strålbehandling av lokaliserad prostatacancer. Studien omfattar 393 män som randomiserades till antingen 70.2 Gy eller 79.2 Gy. Kravet på deltagande var att prostatacancern hade en klinisk diagnos i intervallet T1b-T2b och att PSA var mindre än 15 ng/ml. Ingen av patienterna hade någon samtidig eller komplementär hormonbehabndling. Patienterna följdes upp efter 5 år. Då hade 80.4 % av patienterna i högdosgruppen inget återall medan motsvarande värde var 61.4 % i lågdosgruppen. Ny teknik under de senaste åren har medfört att dosökad strålbehandling kan ges utan att orsaka mera skada på omgivande organ. Studien har utförts vid Loma Linda University och Masachusetts University Hospital. (Källa: UroToday, JAMA 294 (10): 1233-1239, September, 2005)

Tid mellan biopsi och prostatektomi påverkar inte utfallet av operation (2005-11-27)

Tiden mellan prostabiopsi och en efterföjande radikal prostatektomi kan variera och påverkas ofta av patientens vilja att utforska andra behandlingsmetoder. Frågan om tiden fram till operation påverkar utfallet i ett längre perspektiv är därför intressant. Forskare vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center och Baylor College of Medicine har därför analyserat operationernas utfall för 3149 patienter mellan 1987 och 2002. Den genomsnittliga tiden mellan biopsi och radikal prostatektomi var 2,3 månader. Den genomsnittliga uppföljningstiden var 5,4 år och som gräns för återfall användes 0,2 ng/ml. Forskarna fann inget samband mellan återfall och tiden mellan biopsi och operation. (Källa: UroToday, BJU Int 2005, 96:773-776)

Ökningstakten för PSA är en prognosfaktor för återfall efter operation (2005-10-13)

Cancerforskare vid Standford University i USA har studerat sambanden mellan ökningstakten för PSA före en radikal prostatektomi och risken för återfall efter operation. Deras studie visar att högre årlig ökning i PSA före operationen ger ökad risk för återfall. Studien omfattar 202 män under tiden 1989 till 2001. Dessa män hade minst två PSA-provtagningar före operationen. Patienternas medelålder var 61,3 år och medelvärdet i PSA var 9,6 ng/ml. 57 % av männen hade Gleason score mindre än eller lika med 6. 31 % av männen fick återfall och mediantiden för detta var 16 månader. Som gränsfall för återfall användes ett PSA-värde på 0,2 ng/ml. En statistisk bearbetning av resultaten visar att 97 % av männen med en årlig ökning av PSA mindre än 1 ng/ml är fria från återfall 5 år efter operationen. För männen med en årlig ökning av PSA större än 1 ng/ml är motsvarande andel 75 %. Forskarnas slutsats är att ökningstakten för PSA (kallat PSAV, PSA-Velocity) före en radikal prostatektomi är ett viktigt oberoende mätetal som anger risken för återfall efter operationen. (Källa: Journal of Clinical Oncology)

Robotoperation i Lund (2005-10-13)

Den 4 oktober genomfördes den första radikala prostatektomin med en operationsrobot vid Lunds Universitetssjukhus. Ytterligare en prostatektomi genomfördes denna första dag. Båda operationerna gick bra och de två patienterna kunde skrivas ut från sjukhuset dagen därpå. Operationerna övervakades av en urologprofessor vid Karolinska institutet, som var först i Sverige med en operationsrobot. (Källa: Sydsvenska Dagbladet 2005-10-06)

Granatäpplejuice hämmar prostatacancer hos möss (2005-10-03)

En studie vid University of Wisconsin i USA visar att granatäpplejuice stoppar tillväxten av prostatacancerceller i laboratoriekulturer och hos möss. Professor Hasan Mukhtar, som har lett studien, påpekar att det är ett långt steg från dessa resultat till frågan om granatäpplejuice kan användas för att hindra utvecklingen av prostatacancer hos människor. Forskarna vet inte heller vilket eller vilka ämnen i granatäpplejuice som ger denna anti-cancereffekt. De planerar att gå vidare för att finna de aktiva substanserna och även utöka studien till människor. Professor Mukhtar menar dock att man inte ska räkna med några snabba resultat. Forskare som har kommenterat studien har påpekat att den har genomförts med möss som har ett försvagat immunsystem och att de har fått höga doser av granatäppleextrakt. Granatäpple (lat. Punica granatum, eng. pomegranate) är en gammal kulturväxt från Främre orienten. Den är en buske eller ett litet träd med hårda blad. Blommornas frukt består av flera rum. I varje rum finns cirka 100 frön och dessa är omgivna av ett saftigt rött hölje. Frukten finns nämnd på papyrusrullar från 1550 f.Kr. och var känd bland antikens greker för sin hälsosamma verkan. I maj 2005 presenterades intressanta forskningsresultat om granatäpplejuice och prostatacancer vid American Urological Association’s 2005 Annual Meeting i San Antonio, USA. Denna studie var genomförd vid University of California, Los Angeles. Studien omfattade 48 män som hade behandlats för prostatacancer, antingen med strålning eller operation, och som fått återfall. Deras Gleason score var 7 eller lägre. Vid studiens början var männens PSA-värde i intervallet 0,2-5 ng/ml. PSA-nivåerna kontrollerades var tredje månad. Männen drack 8 ounces (2,5 dl) dagligen. Efter 15 månaders deltagande i studien var tiden till fördubblat PSA-värde 26 månader jämfört med 14 månader vid studiens början för samma patientgrupp. Professor Allan Pantuck, urolog och en av forskarna i studien, framhåller att granatäpplejuice innehåller antioxidanter som kan ha cancerhämmande effekter och möjligtvis kan det vara polyfenoliska flavoner som är verksamma. Under de senaste åren har det publicerats flera studier som pekar på att granatäpplen är gynnsamma för att hämma en rad olika sjukdomsförlopp. Hit hör blockering av LDL-oxidation (low-density lipoprotein oxidation) och långsammare utveckling av arteroskleros (israelisk studie), reduktion av högt blodtryck genom sänkning av det systoliska trycket (israelisk studie) samt sänkning av totala kolesterolvärdet genom lägre LDL-värde (iransk studie). (Källa: Proceedings of the National Academy of Sciences, HealthDay News, WebMD Medical News)

Nordisk studie av tillägg med cellgiftsbehandling efter radikal prostatektomi (2005-09-27)

När man opererats för prostatacancer med radikal prostatektomi händer det att tumören var så malign att risken för återfall med metastaser är hög. Med ”Scandinavian Prostate Cancer Group” (SPCG), som ansvarig påbörjas nu en randomiserad studie mellan att ge tilläggsbehandling med cellgift för att slå ut kvarvarande cancerceller mot att avvakta med behandling tills PSA överstiger 0,5 ng/ml. Därefter kan sedvanlig behandling ges. Sjukhus i Sverige, Norge, Danmark och Finland deltar. Förhoppningen är att 15% färre får PSA-återfall inom en 5-års period. Huvudprövarcenter för studien är Urologiska och Onkologiska klinikerna i Malmö. Läs engelsk sammanfattning (pdf). (Källa: Universitetssjukhuset MAS, Malmö)

Ny teknik för lokalisering av cancer (2005-09-26)

Företaget Affibody i Bromma utvecklar en ny teknik för att visa läget av cancerceller i kroppen. Företaget säljer idag s.k. bindarmolekyler för bl.a. industriell rening av proteiner. Dessa molykylers förmåga till "vidhäftning" ska nu utnyttjas för att lokalisera cancerceller. Även om cancercellerna i en tumör har en stor variation i sina egenskaper, så har de ofta en och samma receptor. Detta gäller för prostatacancer. Affibodys mål är att utveckla en bindarmolekyl som kan fästa till en sådan receptor. När man injicerat bindarmolekylerna kommer de att anrikas i tumörens celler. Gemom att förse bindarmolekylerna med en radioaktiv isotop fär man en bild av tumörcellerna med hjälp av den radioaktiva strålningen. De första kliniska studierna beräknas starta under år 2007. (Källa: Ny Teknik nr 38, 2005)

Enzym funnet som påskyndar tillväxten av prostatacancer (2005-09-21)

Tyska och schweiziska forskare har hittat ett enzym som de menar påverkar den aggressiva utvecklingen av prostatacancer. Enzymet kallas LSD1 och är också känt under beteckningen BHC110. I människans kropp sker ständigt en naturlig celldelning för förnyelsen av cellerna. Denna förnyelse är relativt långsam i prostatan jämfört med andra organ. Förekomsten av LSD1 påverkar hastigheten för denna celldelning. Ju mer LSD1 som finns tillgängligt, desto snabbare sker celldelningen. En hög halt av LSD1 innebär därför att cancerceller utvecklas snabbare, dvs. ger en mer aggresiv cancer. De aktuella forskarna i Bonn, Freiburg och Basel har redan lyckats att hämma enzymet LSD1 i laboratorieförsök. Nästa steg är att skapa mediciner som kan bromsa celldelningen av prostatacancerceller hos människan. Det finns också förhoppningar att förekomsten av LSD1 kan ha betydelse för diagnosen av en prostatacancer, för att avgöra om den är aggressiv eller har en mer långsam utveckling. De nya rönen är publicerade i septemberutgåvan 2005 av den väl ansedda tidskriften Nature. (Källa: Vitalrådet i Danmark samt tidskriften Nature)

Nya rön om D-vitaminets effekter på prostatan (2005-09-21)

Åtskilliga studier har visat att den aktiva metaboliten i D-vitamin (calcitriol eller 1,25-dihydroxyvitamin D3) har en gynnsam verkan för att hämma tillväxten av prostatacancer. Epidemiologiska studier visar också en stark samverkan mellan exponeringen för solljus och förekomsten av vissa cancrar, särskilt prostatacancer. Eftersom solljus är väsentligt för produktionen av vitamin D i människans hud har detta lett till hypotesen att låga nivåer av calcitriol ökar risken för uppkomsten av prostatacancer. Tidigare studier visar att höga halter av calcitriol måste tillföras kroppen för att få en hämmande verkan mot tillväxten prostatacancerceller. Sådana mängder D-vitamin ger hyperkalcemi (onormalt höga halter av kalcium i blodet) och därför ges istället strukturella analoger till calcitriol. De nya forskningsresultaten förklarar flera molekylära mekanismer för calcitriol i prostataceller. Studien visar att calcitriol påverkar prostaglandinmetabolismen i såväl normala prostataceller som cancerceller i prostatan. Prostaglandin är känd som en stimulator för prostatacancercellernas tillväxt. Studien visar också att calcitriol minskar förekomsten av enzymet COX-2. Detta enzym anses var kopplat till utvecklingen av cancer och man har uppmätt höga halter av COX-2 i celler hos flera cancrar (tjocktarm, lungor, bröst, prostata). De nya rönen kommer från en välkänd forskargrupp vid Stanford University i USA. I gruppen ingår professor David Feldman, som är en av världens ledande D-vitaminforskare. (Källa: The Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology)

Hearing om prostatacancer (2005-09-17)

Cancerfonden arrangerade i samarbete med Sveriges Television en hearing om prostatacancer den 8 september i Stockholm. Hearingen genomfördes i Läkarsällskapets lokaler och direktsändes i TV2 mellan klockan 9 och 15. Ett sammandrag kommer i TV den 18 september. Moderator var Christer Åström, SVT, och i tre olika diskussionspaneler medverkade landets främsta forskare inom prostatacancer och närliggande områden. I publiken fanns journalister och företrädare för patientorganisationen ROP och dess lokala patientföreningar i Sverige. Läs mer om hearingen och se foton med deltagare.

Läkemedel minskar risken för prostatacancer (2005-09-05)

Nya intressanta resultat från en amerikansk studie presenterades på en internationell urologkonferens (1st International Conference on Urogenital Disorders – from Genes to Clinics) i Malmö den 1-3 september. Studien, som pågick i sju år, omfattar 18 852 friska män. Männen delades in i två grupper där den ena gruppen fick en daglig dos med substansen finasterid. Den andra gruppen var en kontrollgrupp som fick sockerpiller. Resultaten visar 25 % lägre andel fall av prostatacancer i finasteridgruppen jämfört med kontrollgruppen. Resultaten uppmärksammades i Aktuellts sändning kl. 21 torsdagen den 1 september och i svensk dagspress. Tidigare studier har pekat på att finasterid kan öka risken för mer aggressiv prostatacancer, men den nya studien visar att så inte är fallet. För närvarande pågår en liknande studie i Europa och resultaten från den räknas vara klara om tre år. Finasterid ingår som verksamt ämne i läkemedlet Proscar, som ordineras till män med godartad prostataförstoring (BPH). Finasterid blockerar omvandlingen av testosteron till dehydrotestesteron (DHT). Det blir nu en medicinsk värdering huruvida finasterid ska kunna användas i preventivt syfte för att minska uppkomsten av prostatacancer och då i första hand inom riskgrupper. Biverkningar förekommer med bland annat minskad sexlust. Resultaten kommer att publiceras i New England Journal of Medicine. (Källa: SVT Aktuellt, Sydsvenska Dagbladet 2005-09-02)

Vegetarisk kost med sojatillskott och regelbunden motion sänker PSA-värdet (2005-08-20)

Många studier de senaste åren har pekat ut flera livsstilsfaktorer som kan spela en viktig roll för att minska risken för prostatacancer. Hit hör vegetarisk kost, sojaprodukter, tillskott av selen och E-vitamin samt regelbunden motion. I septembernumret av Journal of Urology redovisas resultat från en nyligen genomförd amerikansk studie som pekar i samma riktning. Studien omfattar 93 män som avböjt behandling vid sin prostatacancerdiagnos. Männen hade ett PSA-värde mellan 4 och 10 ng/ml och Gleason score mindre än 7. Männen som frivilligt deltog i studien indelades i två grupper. Den ena gruppen om 44 män följde under ett års tid en sträng diet med vegetarisk kost och proteintillskott i form av sojadryck. Dessutom ingick en halvtimmes rask promenad och en timmas yogaövningar varje dag. Resten av männen ingick i en kontrollgrupp med oförändrad livsstil. Efter ett år hade det genomsnittliga PSA-värdet i dietgruppen minskat med 4 % medan det hade ökat med 6 % i kontrollgruppen. 6 män i kontrollgruppen blev så pass sjuka att de avbröt studien och genomgick traditionell behandling. Om dessa män hade kvarstått i studien hade skillnaden mellan de båda grupperna blivit ännu större. Resultaten är statistiskt säkra men man kan inte särskilja effekten av vegetarisk kost, sojatillskottet eller motion. Studiens ledare, Dean Ornish, menar att det är de samlade livsstilsförändringarna som gör utslaget. (Källa: Journal of Urology)

PSA-provet saknar säkert gränsvärde (2005-07-06)

Resultaten från en omfattande amerikansk studie över PSA-provets möjligheter för en säker diagnos av prostatacancer publicerades den 6 juli i den amerikanska medicintidskriften JAMA. Under åren 1993-2003 utvaldes slumpmässigt 18 882 friska män över 55 år med PSA-värde under 3 ng/ml samt med en normal rektalpalpation. Männen genomgick ett årligt PSA-prov kompletterat med rektalpalpation under en tid av 7 år. Då PSA-värdet under studiens gång översteg 4 ng/ml eller om rektalpalpationen var onormal, rekommenderades männen en prostatabiopsi. Efter de 7 åren rekommenderades alla cancerfria män en prostatabiopsi. Av 8 575 i placebogruppen hade 5 587 genomgått åtminstone en biopsi. Av dessa hade 1 225 män diagnosticerats med prostatacancer. Provresultaten nyttjades av den amerikanska forskargruppen för att se om det finns någon PSA-nivå som samtidigt har hög känslighet (eng. sensitivity) och hög specificitet (eng. specificity). En hög känslighet innebär att man har en liten andel falskt negativa och en hög specificitet betyder att det är en liten andel falskt positiva. Forskarna testade sina resultat för fyra brytpunkter, nämligen 1.1, 2.1, 3.1 och 4.1 ng/ml. Deras slutsats är att det inte finns något säkert gränsvärde för PSA-provet utan att PSA-värdet endast är en indikation på risken att ha prostatacancer. För brytpunkten 1.1 ng/ml erhölls känsligheten 83.4 % och specificiteten 38.9 %. Det betyder att man med ett gränsvärde på 1.1 ng/ml missar ett cancerfall på 5 män och att man på 5 män har 3 som är falskt positiva. (Källa: JAMA 2005, 294:66-70)

Prostatacancer ökar med 10 % i Danmark (2005-07-03)

Sundhetsstyrelsen i Danmark har nyligen presenterat preliminär cancerstatistik för år 2003. Definitva värden kommer under juli månad. Det danska cancerregistret visar en ökning i antalet prostatacancerfall från 2 205 år 2002 till 2 434 år 2003, vilket är en ökning med 10 %. Prostatacancer är den näst vanligaste cancerformen bland danska män. Hudcancer ligger på första plats. I likhet med Sverige finns det en stor regional spridning i antalet fall räknat på 100 000 män. Ribe amt toppar med 134 fall på 100 000 män medan Viborg amt endast har 68. Köpenhamns kommun ligger nära riksgenomsnittet och har 103. Som jämförelse kan nämnas att i Sverige ligger Jämtlands län i topp med 228 fall på 100 000 män och Gävleborgs län i botten med 130. Stockholms län har 205 medan det svenska riksgenomsnittet är 195. I grova drag kan man säga att prostatacancer är dubbelt så vanligt i Sverige jämfört med Danmark. (Källa: Sundhetsstyrelsen)

Andelen botbar prostatacancer ökar stadigt i Sverige (2005-07-03)

Nationellt register för prostatacancer presenterade i mars i år sitt andra nyhetsbrev i samband med publiceringen av rapporten "Prostatacancer Primärregistrering 1999-2003" (59 sidor). Detta är en sammmanställning och analys av data rörande prostatacancer för den senaste femårsperioden. Den trend som presenterades i det första nyhetsbrevet (maj 2004) håller i sig. Hit hör en ökad incidens av prostatacancer i åldersgruppen 50-69 år, medan incidensen hos de äldre männen minskar. För sjätte året i rad ökade antalet och även andelen av icke-palpabla primärtumörer som upptäcktes på grund av ett förhöjt PSA-värde, dvs. kategori T1c. (En icke-papabel tumör är en sådan tumör som inte kan upptäckas genom att läkaren klämmer på prostatan från ändtarmen). År 1998 utgjorde dessa endast 14 % medan de under 2003 var 33 % av de nyupptäckta fallen. Samtidigt minskar andelen fallen med avancerad prostatacancer. Andelen män som erbjudits kurativt syftande behandling ökade under 2003 till 34 % av fallen, det högsta värdet någonsin i Sverige. En gransking av data i rapporten visar att stora regionala skillnader kvarstår. Två närliggande län, Gävleborgs län och Uppsala län, har anmärkningsvärt stora skillnader. I Gävleborgs län är medianåldern bland de diagnosticerade männen 75 år, andelen fall med kategori T1c är 17 % och andelen män som får sin diagnos genom symtom är 74 %. För Uppsala län är motsvarande värden 67 år, 46 % respektive 55 %. (Källa: Nationellt register för prostatacancer, www.roc.se)

Solstrålar minskar risken för prostatacancer (2005-06-24)

Solens ultravioletta strålning skapar D-vitamin och flera studier har tidigare påvisat att det ger ett ökat skydd mot prostatacancer. En nyligen genomförd studie vid tre amerikanska universitet ger ökat belägg för dessa samband. Resultaten är publicerade i tidskriften Cancer Research. Man mätte skillnaden i pigmentering på underarmarna, som normalt inte utsätts för solljus, och i pannan som vanligen solbestrålas. Mätningarna genomfördes på 450 vita män med avancerad prostatacancer i åldersintervallet 40-79 år samt på en kontrollgrupp bestående av 455 män i liknande åldrar och som inte hade prostatacancer. Studien visar att en daglig dos av solstrålning kan halvera risken att drabbas av prostatacancer. Forskarna påpekar att man ska sola försiktighet så att man inte ökar risken att få hudcancer. För de flesta människor behövs det bara några minuters solstrålning för att huden ska skapa stora mängderr D-vitaminhalten. D-vitamin finns också i fisk, som är rik på fiskolja. (Källa: BBC News 2005-06-19)

Mer än 10 000 män får prostatacancer i år (2005-06-15)

Vi kan räkna med att mer än 10 000 män i Sverige får diagnosen prostatacancer i år. Denna prognos (jämför med 9 035 år 2003) diskuterades vid den nordiska urologkonferensen (NUF 2005) i Göteborg den 8-10 juni. Konferensen refererades bland annat i Göteborgspostens nätupplaga. ”Preventiva metoder är den enda framkomliga vägen om vi ska klara att ta hand om patienterna”, säger Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Göteborgs universitet och verksam som överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset till GP. Den stora ökningen kan bero på att fler män gör PSA-prov, men det kan också bero på livsstilsfaktorer. Det finns svenska forskningsresultat som pekar på det senare. Docent Jan Hammarsten har sedan 1995 följt ca 300 patienter med prostatacancer och sett ett samband mellan höga nivåer av insulin och död i prostatacancer. Hammarsten uppfattar insulin som ett ämne som stimulerar uppkomsten av klinisk prostatacancer. (Källa: Göteborgsposten)

Svenska Dagbladet uppmärksammar väntetider vid prostatacancer (05-06-11)

Journalisten Anna-Lena Haverdahl skrev i Svenska Dagbladet den 1 juni en artikel som fick stor uppmärksamhet bland såväl politiker som sjukvårdspersonal. Hon beskrev där en man i stockholmsområdet med diagnostiserad prostatacancer som fått vänta i mer än ett år på fullständig diagnos och behandling. Mannen väntade nu på besked om cancern var spridd eller inte. Dagen därpå följdes reportaget upp med en intervju med vårdminister Ylva Johansson samt politiker i Stockholms läns landsting. ”Det går inte att försvara. Naturligtvis ska det vara så att när diagnosen är klar ska behandlingen bokas i samma stund”, säger Ylva Johansson. Landstinget kommer att göra en utredning av det aktuella fallet. Professor Ulrik Ringborg vid Radiumhemmet efterlyser att staten tar fram en nationell handlingsplan för cancersjukvården. Ylva Johansson avvisar dock en sådan plan. ”Jag vill inte göra politik av olika diagnoser. Jag vänder mig mot det synsättet att sätta upp planer för vissa diagnoser”, säger hon i intervjun med Svenska Dagbladet. Många upprörda läsare gick in på diskussionen på svd.se med inlägg. (Källa: Svenska Dagbladet, 2005-06-01, 2005-06-02)

Cancer i siffror 2005 (2005-06-11)

Den 12 maj publicerade Socialstyrelsen i samverkan med Cancerfonden skriften ”Cancer i siffror 2005”. Förra sammanställningen kom ut år 2001. Publikationen är som dess underrubrik anger ”Populärvetenskapliga fakta om cancer – dess förekomst, bot och dödlighet”. Den innehåller övergripande data om incidensen för olika cancersjukdomar i Sverige under år 2003 samt orsaker, riskfaktorer och behandlingsmetoder i ett helhetsperspektiv. Därefter redovisas data, både färska data och utvecklingen sedan år 1970, för drygt trettio olika cancersjukdomar. Redovisningen följer sjukdomarnas incidenstal och därför redovisas först prostatacancer och därefter bröstcancer. År 2003 fick 9035 män diagnosen prostatacancer och år 2002 avled 2352 män av sjukdomen. Motsvarande data för bröstcancer var 6917 respektive 1491. Relativa tioårsöverlevnaden i prostatacancer är 54,7 %, medan den för bröstcancer är 75,5 %. För prostatacancer kan man skönja en svag minskning i dödlighet under de senaste åren efter millenieskiftet. För bröstcancer har det varit en liten successiv minskning i dödlighet ända sedan början av 1970-talet. Publikationen kan beställas från Socialstyrelsen (artikelnummer 2005-125-4, ISBN 91-89446-68-2, pris 100 kr inkl. moms) eller hämtas som pdf-fil på deras hemsida. (Källa: Socialstyrelsen)

Radikal prostatektomi minskar dödligheten för män under 65 år (2005-05-12)

Den 12 maj redovisades uppskattade 10-års resultat av den skandinaviska prostatacancerstudien, som går under namnet SPCG Study 4. Resultaten publicerades i New England Journal of Medicine och de gavs stort utrymme i svenska media med inslag i såväl TV4 Nyheter kl. 19 och TV1 Rapport kl. 19.30. Studien har tidigare beskrivits i såväl medicinska facktidskrifter som i svensk dagspress. Under åren 1989-1999 enrollerades 695 män, huvudsakligen i Sverige, och männen fördelades slumpmässigt mellan radikal prostatektomi (347 män) och "vänta-och-se" (348 män). De nya resultaten motsvarar en mediantid av 8.2 år. Vid denna tidpunkt hade 83 av männen i operationsgruppen och 106 av männen i "vänta-och-se-gruppen" avlidit. Av dessa hade 30 respektive 50 män avlidit av prostatacancer. Resultaten har studerats i olika undergrupper, bland annat genom uppdelning i män som var yngre respektive äldre än 65 år vid enrolleringen till studien. Man kan notera att skillnaden i den sjukdomsspecifika dödligheten mellan opererade och icke-opererade män i huvudsak uppträder bland de män som var yngre än 65 år. För män över 65 år vid diagnostillfället är skillnaden i dödlighet liten mellan opererade och icke-opererade män, dock med fördel för de opererade männen. Undersökning av de män som dog av andra orsaker än prostatacancer visar att en större andel män i "vänta-och-se-gruppen" hade fjärrmetastaser och lokal tillväxt av cancern jämfört med männen i den opererade gruppen. (Källa: New England Journal of Medicine)

Greenpeacegrundare död i prostatacancer (2005-05-06)

En av grundarna till Greenpeace, kanadensaren Bob Hunter, avled i prostatacancer i sitt hem utanför Toronto den 2 maj 2005. Bob Hunter blev 63 år. Han deltog 1971 i den mycket omskrivna prostesten mot de amerikanska kärnvapenproven vid ön Amchitka Island i ögruppen Aleuterna i västra Alaska. Som ett resultat av denna protest skapades året därpå miljörörelsen Greenpeace. Bob Hunter deltog därefter i många riskfyllda protester, bland annat mot valjakt och sälfångst. Det var han som myntade begreppet Rainbow Warriors för att beskriva den välkända miljörörelsens aktivister. Han lämnade sin heltidsanställning i Greenpeace 1981 och fortsatte med sitt "gröna" budskap som författare, som kolumnist i dagspress och genom framträdanden i radio och TV. Under senare år var han verksam som ekologisk nyhetsspecialist vid flera TV-stationer i Kanada. För TV-tittarna i Toronto var han uppskattad för sina "tidningsklipp". Iförd morgonrock kommenterade han varje morgon nyheter i dagens morgontidningar. Bob Hunter drabbades av prostatacancer år 1999 och han avstod från operation. När sjukdomen utvecklades prövade han både traditionell behandling och behandling med naturläkemedel. Bob Hunter framträdde 2003 i ett kanadensiskt TV-program om prostatacancer. I detta fick man följa tre män, däribland Bob Hunter, och männen berättade om sin första diagnos, sina reaktioner inför sjukdomen och sin behandling. Programmet sändes i Sveriges Television den 29 juni 2003. Läs utdrag ur Bob Hunters sista bok "The Greenpece to Amchitka - An Environmental Odyssey". (Källa: www.pulse24.com, Associated Press).

Hillary Clinton vädjar om pengar till prostatacancerforskning (2005-05-01)

Den 19 april skrev 39 senatorer i USA:s kongress ett upprop till sina kolleger i senaten. De framhåller att de uppskattar det forskningsprogram om prostatacancer som det amerikanska försvaret bedriver, men senatorerna vill förvissa sig om att denna verksamhet får tillräckliga anslag. De pekar på att dödligheten i prostatacancer förväntas öka under 2005 och passera 30000 män. De framhåller att forskningsprogrammet behöver minst 100 miljoner dollar för budgetåret 2006 (1 okt. 2005 - 30 sept. 2006). Bland undertecknarna finns senator Hillary Clinton (Källa: http://www.pcacoalition.org/advocacy/senateDC.php)

Cancerfonden sätter prostatacancer i fokus (2005-04-17)

Under 2005 sätter Cancerfonden fokus på prostatacancer som idag är den största cancerformen i Sverige. Under 2003 fick mer än 9000 män diagnosen prostatacancer. Man vill bland annat peka på att det behövs mer forskningsinsatser. Den 11 april startade Cancerfonden en ny webbplats med rubriken Prata prostata. Här finns ett forum för diskussion och utbyte av erfarenheter. Under 2005 kommer flera aktiviteter att ske i Cancerfondens regi.

Operationsrobot på plats i Malmö (2005-03-30)

Den första operationsroboten är nu på plats vid Universitetsjukhuset MAS i Malmö. Förutom prostatacancer kommer den att användas för operation av cancer i urinblåsan, livmoder, äggstockar och ändtarm. Detta är den andra roboten i Sverige. Sedan tidigare finns en vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Roboten i Malmö får således ett bredare användningsområde än den i Stockholm, som enbart används för prostataoperationer. (Källa: Metro, 2005-03-29)

Mindre risk för barnlös att få prostatacancer (2005-03-28)

I en studie har man har man jämfört samtliga ca 50 000 svenska män födda efter 1916 med prostatacancer med lika många män som inte har fått diagnosen prostatacancer. Jämförelsen visar att barnlösa män löper 20 % lägre risk att drabbas av sjukdomen än de män som har fått två eller flera barn. Resultaten styrker en sedan länge framlagd men också omdiskuterad hypotes om testosteron och prostatacancer. Denna hypotes säger att en högre halt av testosteron hos mannen ökar risken för prostatacancer. Det finns anledning att anta att många män är barnlösa på grund av en låg testosteronhalt, som i sin tur ger lägre spermaproduktion än normalt. Studien har genomförts vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. (Källa: Aftonbladet, 2005-03-22)

Folkhälsorapport 2005 med en sida om prostatacancer (2005-03-28)

Socialstyrelsen presenterade den 18 mars Folkhälsorapport 2005, som är omfattande genomgång av hälsoutvecklingen i Sverige under de senaste åren. I den 395 sidor långa skriften ägnas en sida åt prostatacancer. Man skriver inledningsvis: "Sjukdomen har ökat med i genomsnitt 4,0 procent per år under den senaste tioårsperioden. Ökningen kan i huvudsak förklaras av att ett speciellt blodprov, s.k. PSA-test (prostataspecifikt antigen), oftas tas som ett led i utredningen av symtom från urinvägarna. PSA-test görs också ofta i samband med rutinmässiga hälsokonttroller. " Man konstaterar att det var ca 9000 nya fall år 2003, att medianåldern vid diagnos är 72 år och att risken att få sjukdomen före 75 års ålder är knappt 13 procent. Man konstaterar att "orsaken till prostatacancer är okänd, men det manliga könshormonet testosteron är med största sannolikhet en förutsättning för att cancern ska uppstå. Man påpekar att "troligen har också omgivnings- och livsstilsfaktorer - t.ex. matvanor - betydelse". Den relativa tioårsöverlevnaden är idag 55 procent. Detta kan jämföras med bröstcancer, som har en relativ tioårsöverlevnad på 75 %. Hela rapporten finns med länk på Socialstyrelsens hemsida (pdf-fil). Den kan också beställas från Socialstyrelsen, artikelnummer: 2005-111-2, ISBN: 91-7201-940-9, pris inkl. moms: 265 kr.

Riskkapital garanterar utveckling av ny behandlingsteknik för prostatacancer (2005-03-28)

Medicinteknikföretaget Spectracure i Lund har erhållit riskkapital för två års fortsatt utvecklingsarbete. Spectracure utvecklar en ny teknik med syfte att behandla vissa former av prostatacancer med laserljus. Tekniken finns redovisad på denna, se Nyhet utlagd 2004-08-25. Kapitalet på sammanlagt 21 miljoner kronor kommer från TeknoSeed och den statliga Industrifonden. (Källa: Sydsvenska Dagbladet, 2005-03-09).

Dramatisk ökning av diagnosticerad prostatacancer (2005-02-27)

Socialstyrelsen har nyligen redovisat cancerstatistiken för år 2003. Under detta år fick 9035 män i Sverige diagnosen prostatacancer. Det är en uppgång med 14 % jämfört med år 2002. Då fick 7921 män diagnosen prostatacancer. Ökningen med 14 % är den högsta någonsin sedan cancerregistret togs i bruk år 1958. De senaste åren har ökningen legat på några procentenheter. En jämförbar ökning ägde rum från 1997 till 1998 (12 %) (Källa: Socialstyrelsen). Läs mera.

Säker navigering i prostatan (2005-02-27)

Företaget Micropos Medicals i Göteborg utvecklar ett positionssystem som kan användas för noggrann bestämning av prostatans läge. Med systemet ska den behandlande läkaren mycket exakt veta prostatans läge under en strålbehandling. Det innebär att man kan bestråla tumören utan att skada omgivande organ. Systemet bygger på samma princip som GPS (Global Positioning System), men är i stället ett lokalt positioneringssystem (LPS). Läkaren för in en ihålig nål med en radiosändare i prostatatumören. Patienten ligger på en kudde med ett mottagarssystem, som utför den noggranna positionsbestämningen. Läkaren får sin information på en datorskärm. Företaget har nu två inlämnade patentansökningar och söker under våren 2005 riskkapital för att kunna gå vidare med utvecklingsarbetet till en färdig produkt (Källa: Ny Teknik, nr 8, 2005).