Donation för operationsrobot (2004-11-21)

Crafoordska stiftelsen har beslutat att lämna ett bidrag på fem miljoner kronor till Universitetssjukhuset i Lund för inköp av en operationsrobot. Förutsättningen för bidraget är att Region Skåne bidrar med resten av pengarna. Roboten kommer i första hand att användas för prostataoperationer, men barnkirurgi är en annat tänkbart användningsområde. Crafoordska stiftelsen är instiftad av Holger Crafoord, grundaren av medicinföretaget Gambro, som verksamt inom dialysområdet. (Källa: Sydsvenska Dagbladet, 2004-11-19)

Cellgift för bröstcancer hjälper män (2004-11-21)

EU-kommissionen har godkänt läkemedlet Taxotere för män med avancerad prostatacancer och då hormonbehandling inte längre har någon verkan. Taxotere används idag för bröstcancer. "Det är det första cellgiftet som inte bara visat sig förlänga överlevnaden utan framför allt ge männen en bättre livskvalitet", säger professor Per-Anders Abrahamsson i en intervju med Sydsvenska Dagbladets medicinjournalist Mona Jakstrand. Behandlingen ger relativt milda biverkningar och patienten blir mindre beroende av sjukhusvård. (Källa: Sydsvenska Dagbladet, 2004-11-18)

Behandling av avancerad hormonrefraktär prostatacancer (2004-10-10)

En studie visar att behandling med Docetaxel med Prednisone ger längre överlevnad och bättre livskvalitet än behandling med Mitoxantrone tillsammans med Prednisone. Många forskare runt om i världen har deltagit i den aktuella studien, bl.a. Med.dr. Ingela Turesson i Sverige. (Källa: New England Journal of Medicine, October 2004)

Känd punkrockare död i prostatacancer (2004-09-19)

Johnny Ramone avled onsdagen den 15 september 2004 i sitt hem i Los Angeles. Ramone dog av prostatacancer efter fem år kamp mot sjukdomen. Han blev 55 år. Johnny Ramone var gitarrist i punkbandet "The Ramones", som var nyskapande och en inspirationskälla för en hel generation av punkrockare. (Källa: CNN, 04-09-18)

Stanfordforskare nedvärderar värdet av PSA-provet (2004-09-13)

Professor Thomas Stamey och hans forskarkolleger vid Stanford University framhåller att PSA-eran är över i USA. Professor Stamey hör till poinjärerna inom PSA-forskningen och publicerade sina första rön om PSA som markör för prostatacancer redan 1987. Med en ökad andel PSA-testade män i USA har sambandet mellan vissa PSA-nivåer och prostatacancer stadigt minskat. Under slutet av 1980 hade dessa prov en förutsägbarhet för prostatacancer på 43 %. Idag har detta värde sjunkit till 2 %. "Vi visste inte under de första åren att godartad prostataförstoring är den vanligaste orsaken till PSA-nivåer mellan 1 och 10 ng/ml", säger professor Stamey. Standfordforskarna menar att PSA-värdet i detta intervall är en god mätare på prostatans storlek. "Vårt arbete är att upphöra med att ta bort varje mans prostata som har prostatacancer", säger professor Stamey. "Vi trodde ursprungligen att vi gjorde rätt sak, men vi undersöker nu hur vi gjorde fel. Några män behöver behandling, men verkligen inte alla". Frågan återstår därför vad som är det bästa sättet att upptäcka prostatacancer. Stamey rekommenderar alla män över 50 år att varje år genomgå en rektalpalpation. Detta innebär att en läkare går in med ett finger i ändtarmen och klämmer på prostatan för att känna på den. Standfordforskarnas resultat kommer att publiceras i oktobernumret av tidskriften Urology. (Källa: Science Blog)

Defekt gen kan starta prostatacancer (2004-09-04)

En studie vid Fred Hutchinson Cancer Research Center i USA avslöjar vad som kan vara det första steget i utvecklingen av en prostatacancer. Dessa forskningsresultat kan ge kunskap till framtida tester, där man avslöjar om en cancer kommer att bli aggressiv. Det kan också tänkas ge underlag för utveckling av behandlingar som förhindrar en tillväxt av cancern. I studien har man gjort experiment med möss. När mössen påverkas så att de förlorar en enkel kopia av en Rb-gen i sin prostata, så utvecklas ett förstadium av cancer som liknar de tidiga stadierna av prostatacancer på människan. När denna genetiska defekt saknas, så utvecklas inte någon prostatacancer. Detta föranleder forskarna att förmoda att förlusten av Rb i prostataceller kan vara den tändande gnistan som hos en rad män leder till prostatacancer. "Finding the loss of Rb is like seeing smoke. We need to figure out the genetic predictors for fire", säger Norman Greenberg, som är en av forskarna i projektet. Greenberg påpekar att hans nästa mål är att identifiera ytterligare mutationer som måste samarbeta med Rb för att driva godartade tillstånd till cancer. I framtiden skulle ett enkelt test kunna upptäcka dessa mutationer och avslöja mannens typ av cancer innan han är i farozonen. (Källa: Cancer Research, 64/17, Sep 1, 2004, Fred Hutchinson Cancer Research Center)

Behandling av prostatacancer med laserljus (2004-08-25)

Behandling av prostatacancer med laserljus kan bli verklighet om några år. Företaget Spectracure i Lund utvecklar cancerbehandling med fotodynamisk terapi (FDT). Metoden bygger på att man injicerar ett ämne i cancercellerna som i sig inte är giftigt. När detta ämne belyses med laserljus omvandlas syre till fria radikaler, som förstör cellerna i vävnaden. Metoden ger låg påverkan på omgivande frisk vävnad och en fördel är att tekniken inte påverkar cellernas DNA. Till skillnad från strålbehandling kan den därför upprepas flera gånger. Metoden har testats på ytlig hudcancer. Spectracure vill nu gå vidare med prostatacancer. I detta fall ska man bygga på den teknik som finns för att placera ut radioaktiva frön vid brachyterapi. Istället för frön blir det belysning med laserljus via optiska fibrer. (Källa: Ny Teknik, nr 35, 2004, www.spectracure.se)

Prostatacanceroperation med robot (2004-08-25)

Den 24 augusti 2004 genomfördes en radikal prostatektomi med en robot på 68-årig man. Operationen utfördes på Sjukhuset i Skövde med en robot som var inlånad från Karolinska sjukhuset. Operationen genomfördes utan komplikationer. (Källa: TV 4, nyhetssändning 2004-08-24, kl. 19.00)

Inflammation kan öka risken för prostatacancer (2004-08-25)

Inflammatoriska förändringar i prostatavävnad har länge intresserat forskare och på senare tid har man misstänkt att dessa inflammationer kan öka risken för uppkomsten av prostatacancer. En svensk studie pekar på att så kan vara fallet. Forskarna har studerat fyra varianter av MIC-1-genen hos över 2000 svenska män. MIC-1-genen är intressant då den är en viktig komponent i kroppens immunförsvar. 1383 män med prostatacancer och 780 män i en kontrollgrupp har lämnat blodprov speciellt för den aktuella studien och DNA-analys har utförts. Analysen visar att personer med en viss variant av MIC-1-genen löper större risk att drabbas av prostatacancer. Skillnaden är mer påtaglig när det gäller ärftligt betingad prostatacancer. Studien har genomförts under ledning av professor Henrik Grönberg vid Umeå universitet. (Källa: Journal of the National Cancer Institute, 96/16, August 2004, pp 1248-1254).

Blå Bandet – kampanj under september (2004-08-25)

Riksorganisationen för prostatacancer (ROP) introducerar i september kampanjen Blå Bandet för att sprida kunskap om prostatacancer. Detta är motsvarigheten till kvinnornas Rosa Bandet för bröstcancer. Blå Bandet är en internationell symbol för prostatacancer och finns i många länder. I USA är september kampanjmånad för prostatacancer och ROP introducerar nu detta i Sverige. ROP har för närvarande tolv lokalföreningar som tillsammans har över 3000 medlemmar. Flera nya lokalföreningar är under bildande. (Källa: ROP-nytt, nr 2, 2004).

Prostatacancer ökar med cirka 2 % per år i Sverige (2004-08-02)

Under de senaste tre åren har antalet fall av prostatacancer i Sverige ökat med i genomsnitt cirka 2 % per år. År 2002 registrerades 7866 män med sjukdomen i Socialstyrelsens canceregister. Med denna ökningstakt kan man räkna med att antalet fall kommer att passera 8000 för år 2003. (Källa: Cancerregistret).

Svensk studie visar att prostatamedicin kan orsaka cancer (2004-07-22)

En svensk studie visar att läkemedlet Proscar kan orsaka cancer. Proscar är ett av de mest använda preparaten mot godartad prostataförstoring. Proscar motverkar det manliga könshormonet testosteron i prostatan, men det medför också att den s.k. betareceptorn inte kan utföra sin viktiga kontroll av tillväxten av prostata. Forskningen bygger främst på kartläggning av genförändrade möss där genen för betareceptorn slagits ut och inte fungerar. Resultaten kommer från en forskargrupp under ledning av professor Jan-Åke Gustafsson. Gustafsson är professor vid Institutionen för medicinsk näringslära vid Karolinska institutet. (Källa: Aftonbladet 2004-07-12, se även nedanstående artikel).

Ny kunskap ger hopp om effektivare behandling av prostatacancer (2004-07-22)

En studie vid Karolinska institutet visar att möss som saknar östrogenreceptorn ERbeta har minskad celldöd i prostatakörteln. Resultaten är viktig kunskap i utvecklingen av läkemedel mot prostatacancer. Östrogenreceptorn ERbeta upptäcktes 1995 av professor Jan-Åke Gustafsson och hans medarbetare vid Karolinska institutet. Gruppen har visat att ERbeta verkar tillväxthämmnade på många organ, bland annat prostatakörteln. De nya resultaten visar att ERbeta aktiverar apoptos, det vill säga programmerad celldöd, i prostatan. (Källor: Artikel i PNAS, Karolinska institutets hemsida: http://info.ki.se/article_se.html?ID=1615)

Fysisk aktivitet och prostatacancer (2004-06-20)

Anna Norman har i sin avhandling (disputation 2004-05-28) studerat omfattningen av fysisk aktivitet bland män i Sverige och även undersökt om det kan finnas samband mellan graden av fysisk aktivitet och utvecklingen av prostatacancer. Anna Norman och några kolleger vid Karolinska institutet har jämfört Cancerregistrets dat a för prostatacancer under åren 1971-1989 med omfattningen av mäns fysiska aktiviteter i yrkeslivet (uppgifter har hämtats från Folk- och bostadsräkningarna åren 1960 och 1970). Under de aktuella 19 åren på 70- och 80-talen fick 19670 män prostatacancer om man inbegriper de män som hade samma fysiska aktivitet i yrkeslivet 1960 och 1970. Jämförelsen visar att förekomsten av prostatacancer var 11 % högre bland män med stillasittande arbete jämfört med män som hade ett arbete med hög eller mycket hög fysisk aktivitet. Det fanns inget påvisbart samband mellan yrkesaktivitet och dödlighet i prostatacancer. (Källa: Karolinska institutets hemsida: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-927-7/)

ROP gör ställningstagande till screening (2004-06-20)

Riksorganisationen för prostatacancer (ROP) gör ett officiellt ställningstagande i frågan om screening för tidig upptäckt av prostatacancer. Sammanfattningsvis vill ROP att diagnosmetoderna effektiviseras, att behandlingsresurserna utökas, att behandlingsmetoderna effektiviseras, att allmän screening av män därefter införs, samt att fram till dess möjligheterna till undersökning på mäns eget initiativ säkerställs. Läs ROP:s ställningstagande samt kommentar därtill.

Urintest för diagnos av prostatacancer (2004-06-15)

Ett urintest för diagnos av prostatacancer verkar mycket lovande efter de kliniska tester som har utföts. Testet kallas uPM3 och mäter halten av en specifik gen, PCA3, som enbart finns i prostatacancervävnad. Testet har patenterats av DiagnoCure Inc i Kanada. Kliniska tester i tre länder visar att det kan diagnostisera prostatacancer med en träffsäkerhet med 80 procent som bekräftats med biopsi. Motsvarande värde för PSA-testet är 47 %. (Källa: Body and Soul, 29 mars 2004). Vi kan räkna med att testet kommer att utvärderas i Sverige under senare delen av år 2004.

Svensk prostatacancerstudie ger värdefulla resultat (2004-06-15)

I en svensk studie har man under cirka två decennier följt en patientgrupp med prostatacancer. Männen har behandlats först vid symptom. Studien visar en tre gånger ökad dödlighet i prostatacancer efter 15 år jämfört med de första 15 åren efter diagnos. Resultaten är ett argument för en tidig radikal behandling av män med förväntad lång livslängd vid diagnostillfället.

Studien har letts av professor Jan-Erik Johansson vid Universitetssjukhuset i Örebro och omfattar totalt 223 män som fick diagnosen prostatacancer från mars 1977 till februari 1984. Männen följdes från diagnos till projektets avslutning i september 2001. Diagnosåldern låg i intervallet 41-91 år med medelvärdet 72 år. Från mars 1979 rekryterades enbart män under 75 år. Merparten av männen i studien (214) hade högt eller moderat differentierad cancer (grad 1 och 2 på WHO:s skala). Medelobservationstiden var 21 år. (Källa: JAMA, Vol 291, No 22, 2713-2719, 2004).