Yrkesroll, läkarutbildning och forskning

Sten Nilsson är professor i onkologi och överläkare vid Karolinska sjukhuset. Hans specialitet är urologisk cancer. Det betyder cancer i prostatan, njurar, urinblåsa, testiklar och penis. Sten Nilsson har det övergripande ansvaret för diagnosen av alla dessa cancersjukdomar på onkologsidan i Storstockholmsområdet. Han har arbetat med urologiska tumörsjukdomar ända sedan slutet av 1980-talet.

Vi pratar en stund om vägen till den här specialiseringen. Sten Nilsson berättar att det blev en lite krokig väg till urologisk cancer. Som läkarstudent drogs han snabbt in i forskning inom medicinsk kemi och disputerade 1973. Avhandlingen handlade om proteiners kemi och särskilt serumproteiner. Som nybliven medicine doktor fick han en tjänst vid National Institute of Health i USA och stannade där i två år. I USA blev det forskning kring tumörceller och proteiner på cellytan. Han återkom sedan till Sverige och gjorde färdigt kurserna för läkarexamen.

Den kliniska verksamheten med patientkontakter upptar idag 50-80 % av Sten Nilssons arbetstid. Andra betydande arbetsuppgifter är handledning av läkare i specialistutbildning och handledning av doktorander. Till detta kommer i varierande utsträckning olika projekt. Sten Nilsson är just nu djupt involverad i Socialstyrelsens framtagning av nationella riktlinjer för behandling av prostatacancer. I detta skede gäller det faktainsamling av evidensbaserat material och detta ska sedan bearbetas vidare. Motsvarande arbete pågår även för tjocktarmscancer och bröstcancer.

Prostatacancer och kost

Frågan om prostatacancer och livsstil har kommit mer i fokus under de senaste åren och det är då i första hand kosten som diskuteras. Jag frågar Sten Nilsson om denna diskussion påverkar hans eget kosthåll.
– ”Nej, det gör det inte”, säger Sten Nilson. ”Det finns många teorier om vad som är bra och inte bra. Det är en lång väg att gå innan man kan säga exakt vad som ökar och minskar risken. Jag försöker att leva ett så sunt liv som möjligt. Jag ser inte på särskilda kostfaktorer i ett sådant perspektiv.”
– ”Ger du kostråd till dina patienter”, fortsätter jag.
– ”Jag gör mycket lite av detta”, säger Sten Nilson. ”De flesta av mina patienter har en lokaliserad prostatacancer och då gäller en botande behandling. Man vet ännu mindre om kostens betydelse i detta fall och hur man ska förhålla sig. Jag uppmanar mina patienter att återgå till ett så normalt liv som möjligt och ju sundare man lever desto bättre för kroppen. Hur man utöver detta ska förhålla sig, det går jag inte in på.”

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter

Under 2003 utkom Sten Nilssons och Lennart Levis bok ”Prostatacancer – Råd, rön och möjligheter”. Jag ber Sten Nilsson berätta om tillkomsten boken.
– ”Vi upplevde för några år sedan att det inte fanns någon bra bok om prostatacancer, samtidigt som behovet var stort. Under flera år var det ett stort vakuum. Nu är situationen en annan och du har ju själv skrivit, så du känner ju till detta”, säger Sten Nilson. ”Vi tillhörde vågen som började ungefär samtidigt. På läkarsidan finns ju också böcker av Per-Anders Abrahamsson och Bo Johan Norlén."
Jag frågar om bokens allmänmänskliga inslag, som har fått en stor plats.
– ”Mycket av den touche som boken har kommer från Lennart Levi, som är en klok och kunnig person och som besitter djupa dimensioner kring frågor om livet och hur man tacklar livet ur dessa aspekter”, säger Sten Nilsson. ”Vi ville ha med hela människan. Den diskussion som man som läkare för med patienten är inte bara medicinska praktikaliteter utan även hur man tacklar livet”, fortsätter han.
Jag frågar Sten Nilsson om boken och annan mediabevakning betytt att han har fått fler patienter. Han har inga siffror på detta men berättar att många patienter har boken med sig när han möter dem på deras besök.

Väntetider

Stockholmspressen skrev för några år sedan om långa väntetider till strålbehandling vid Radiumhemmet. Jag frågar hur situationen är idag.
– ”Det går i vågor med remissinflöden och tillgång på personal. Idag är det en bättre situation”, säger Sten Nilsson. ”Det har ibland talats om att det saknas apparatur, men så är inte fallet. Det är istället en fråga om tillgång till sjuksköterskor.”
– ”Hur lång är väntetiden för en brachyterapi?”, frågar jag.
Sten Nilsson berättar att den är tre månader för män i lågriskgruppen i det fall ingen förbehandling krävs. För män som behöver en förbehandling med hormoner blir tiden naturligtvis längre eftersom förbehandlingen först måste slutföras.

Ökning i prostatacancer

De senaste siffrorna från Cancerregistret visar att antalet diagnostiserade fall av prostatacancer ökade i Sverige med 14 % från 2002 till 2003. Jag frågar Sten Nilsson om hans förklaring till denna stora ökning.
– ”Medvetenheten om prostatacancer och möjligheten att testa sig har ökat”, säger Sten Nilsson.
– ”Kan det vara en Feldt-effekt?”, frågar jag med tanke på att Kjell-Olof Feldts och Birgitta von Otters bok utkom i augusti 2002.
– ”Alla klokt skrivna böcker spelar roll”, säger Sten Nilsson. ”Många patienter berättar att de inte tidigare visste att man kunde hälsokontrollera sig och så gick man och tog ett PSA-prov. När det var för högt, så kände man till böckerna och läste dem. Det gäller både din bok och Kjell-Olof Feldts och Birgitta von Otters bok.”

Framtiden

Jag frågar om framtiden i ett 5-10 års perspektiv.
– ”Vad ser du vid horisonten som onkolog”?, frågar jag.
– ”Andelen män med lokaliserad, alltså botbar cancer blir större eftersom många fler män får diagnosen på ett tidigare stadium. Detta är något som sker successivt. Den stora utmaningen är inte längre den botande behandlingen för den anser jag att vi kan ge, utan de stora framstegen kommer att ske på området spridd tumör där man har behov av flera läkemedel. Här kommer det att hända mycket.”
– ”Kan generationen efter oss, säg 70- och 80-talisterna se framtiden an i ljusare banor?”, frågar jag vidare på samma tema.
– ”Vi talade tidigare om livsstil och vi vet inte vilka råd som kommer, men det kommer säkert kloka råd på det området, kanske även av andra skäl. Den andra viktiga faktorn är att dessa män inte kommer att diagnosticeras i så sena stadier som fortfarande sker. Den tredje och viktiga komponenten i detta sammanhang är utvecklingen av nya läkemedel, som jag nämnde tidigare. Så i det här perspektivet ser dessa ungdomars framtid ljusare ut.”

I dessa ljusa banor avslutas vårt telefonsamtal och för Sten Nilsson väntar strax morgonens rond på Radiumhemmet.

Personligt