Förekomsten av ”små sovande canceröar” i prostatan är densamma hos medelålders män över hela klotet. Men i vissa delar av världen utvecklas dessa celler hos många män till en klinisk prostatacancer. De skandinaviska länderna ligger i topp. Ålder kan förklara en del. Vi lever länge och risken för prostatacancer ökar med stigande ålder. Men vi är inte ensamma med lång livslängd. Japanska män blir också gamla men prostatacancer är ca fem gånger vanligare hos oss än i Japan. Det ligger nära till hands att söka samband mellan vad vi får in i vår kropp och de sjukdomar som uppstår.

Många forskare ägnar sig åt att söka samband mellan föda och prostatacancer. Det är viktigt att notera att inga sådana samband är vetenskapligt bevisade. Däremot finns det många undersökningar som pekar på att vår kost har stor betydelse för utvecklingen av prostatacancer. Forskarna pekar både på ämnen som ökar risken och sådana som kan ha en skyddande verkan mot prostatacancer.

Migrationsstudier

Förändras förekomsten av cancer för grupper som flyttar från en kultur till en annan? Kring förra sekelskiftet flyttade många japaner från Japan till Hawaii. Cancer hos dessa japaner och deras barn och barnbarn har intresserat forskare. En studie på 1970-talet visade att män i denna invandrargrupp hade prostatacancer i betydligt större utsträckning än japanska män i Japan. Tydligen ökade prostatacancern med övergången till en amerikansk livsstil. Forskarna gjorde enkäter om kosthåll och matvanor och detta visade att män som åt mycket animaliskt fett löpte större risk att drabbas av avancerad prostatacancer än män som hade en låg konsumtion.

Ekologiska studier

Ekologiska studier ger också intressant underlag. Forskare har använt statistik från olika FN-organ. De har jämfört dödlighet i prostatacancer med data om konsumtion av matvaror. Man valde ut ett 50-tal länder spridda över hela världen. Studien visade ett tydligt mönster. Dödligheten i prostatacancer är hög i länder där befolkningen har stora intag av fet mat. Länder med stor konsumtion av spannmålsprodukter, sojabönor, nötter och fisk har en förhållandevis lägre dödlighet i sjukdomen. Soja framträdde tydligt som ett gynnsamt inslag i kosten.

Enkätstudier

Det går inte att beordra människor att följa ett visst kostschema under flera år. Däremot kan man göra enkäter om kosten med tusentals människor och sedan följa deras hälsa och eventuella sjukdomar. I USA har tiotusentals anställda inom sjukvården deltagit i sådana studier. För prostatacancer kan man utläsa vissa mönster. Hög fettkonsumtion och mycket rött kött ökade risken för uppkomsten av sjukdomen medan stor konsumtion av tomatprodukter minskade risken.

Soja och råg

Flera studier pekar på att produkter med stor andel växtöstrogener kan minska risken för prostatacancer. Det är naturliga växtämnen som till sin kemiska struktur påminner om det kvinnliga könshormonet östrogen. Soja och råg har rikligt med sådana ämnen. Våren 2006 presenterade forskare vid Karolinska Institutet en studie med ca 2 600 svenska män som stöder tidigare resultat om växtöstrogener. Dessa finns också i bönor, jordnötter, frukter och bär.

Fet fisk

Flera studier visar på nyttan att äta fet fisk. Forskare vid Karolinska Institutet publicerade våren 2007 en studie som visade att de män som ätit mycket lax mer än en gång i veckan drabbades av prostatacancer i betydligt mindre omfattning är män som inte åt någon fet fisk överhuvudtaget. Man visade också att män med en viss genvariant hade ännu större nytta av att äta fet fisk. En amerikansk studie samma år visade att män med höga halter av omega-3-fettsyror i blodet i lägre utsträckning drabbades av prostatacancer. Dessa fettsyror finns rikligt i fet fisk.

Grönsaker, frukter och bär

Grönsaker, frukter och bär anses vara nyttiga när det gäller hälsan i stort och även minskad risk för cancer. Man pekar på den rikliga förekomsten av antioxidanter. Syret som vi andas är förutsättningen för våra liv. Men samtidigt kan syret vara ett gift. När vår föda tas om hand och blir energi och viktiga ämnen i våra celler så bildar syret s.k. fria radikaler som kan skada cellerna. Antioxidanterna bromsar dessa angrepp. Det finns rikligt med antioxidanter i frukt, grönsaker och bär. För att få en jämn tillgång till antioxidanter behöver vi äta frukt och grönsaker flera gånger om dagen. Bland frukter och bär är plommon och jordgubbar rika på antioxidanter. Bland grönsaker ligger vitlök, spenat och broccoli högt. Flera studier pekar på nyttan av uppvärmda tomatprodukter och man förmodar att det är tomatens röda färgämne lykopen som kan vara verksamt. Italienska forskare har studerat nyttan av att äta mycket gul lök. Deras studie visade på kraftigt minskad risk för flera cancersjukdomar, däribland prostatacancer. För att uppnå de goda resultaten ska man äta minst 80 gram lök varje dag.

Hösten 2005 publicerade amerikanska forskare resultat om granatäpplejuice. Man hade visat att föda med denna juice stoppade tillväxten av prostatacancer hos möss. Det hämmade också tillväxten av prostatacancer i provrör. Steget är stort från möss till människor och från provrör till prostata. Året därpå publicerades en amerikansk studie med 46 män med förhöjda PSA-värden efter botande behandling. Dessa fick dagliga doser på 2½ granatäpplejuice i ca två års tid. Man mätte PSA-värdet återkommande och jämförde tiden för PSA-värdets fördubbling med det som gällde före studiens början. Man kunde konstatera en väsentlig ökning i tiden till fördubblat värde i gruppen av män och för flera män minskade PSA-värdet.

Under 2006 publicerades flera studier med chilipeppar. Forskare hade planterat mänskliga prostatacancerceller på möss och matat dem med capsaicin, som är det starka smakämnet i chilipeppar. Försöken visade att capsaicin orsakade celldöd hos cancercellerna i mössen.
Chilipepparn kommer ursprungligen från Latinamerika och kom till Europa genom spanjorernas upptäcksfärder. Halten av capsaicin varierar mycket mellan olika chilifrukter och habanero är den starkaste av de ursprungliga frukterna.

Selen minskar inte risken för prostatacancer

Flera studier under 1990-talet pekade på att intag av spårämnet selen samt vitamin E minskar risken för prostatacancer. Därför startade år 2001 en stor studie i USA och Kanada kallad SELECT med över 35 000 män som vid rekryteringen var fullt friska och över 50 år gamla. Männen delade sin i fyra grupper, vitamin E + selen, vitamin E + placebo, placebo + selen, placebo + placebo. Doserna var 200 mikrogram selen respektive 400 IE vitamin E per dag. Studien var dubbelblind, dvs. vare sig deltagande läkare eller patient har vetat vilken grupp en enskild deltagare har tillhört. Studien avbröts i förtid i oktober 2008 då den vid denna tidpunkt inte kunde påvisa någon skyddande effekt av de stora intagen av selen och/eller vitamin E.

Läs artikel om soja, råg och chilipeppar (pdf-fil).

Läs artikel om chilipeppar och särskilt habanero (pdf-fil)

Se Universitetssjukhusets i Lund hemsida.

Läs NYHETER inom livsstil och kost.