Val av behandling beror på flera faktorer som mannens ålder och allmäntillstånd,  cancerns utbredning och tumörens växtmönster. För läkaren är det också viktigt att bedöma hur en behandlings biverkningar påverkar mannens hälsa och livskvalitet.

Om tumören är liten och fortfarande belägen inne i prostatakörteln kan sjukdomen botas. Om cancern har avancerat långt så kan en behandling lindra besvären, ge bättre livskvalitet och förlänga mannens liv. Som patient måste man tala igenom med sin läkare om de olika behandlingarnas för- och nackdelar. Men det kan vara svårt att ställa de ”rätta” frågorna till sin läkare. Därför är det viktigt att hämta kunskap och erfarenheter om prostatacancer. Du som är drabbad kan ta hjälp av de patientföreningar som finns, läsa broschyrer och böcker och söka information på Internet. Nedan ges en förenklad och kortfattad beskrivning av de vanligaste behandlingsmetoderna. Varje metod har sina biverkningar och som patient är det viktigt att diskutera dessa med sin läkare. Biverkningar beskrivs därför inte här.

Sjukdomen utvecklas långsamt, först lokalt i själva prostatan, därefter sker en lokal spridning och i nästa steg metastaser i andra delar av kroppen. Behandlingsresultatet är naturligtvis bättre ju tidigare sjukdomen upptäcks. Val av behandling beror på flera faktorer som mannens ålder och allmäntillstånd, cancerns utbredning och tumörens växtmönster. Det är också viktigt att bedöma hur biverkningar av en behandling kan påverka mannens hälsa och livskvalitet.

Om tumören är liten och fortfarande belägen inne i prostatakörteln kan sjukdomen botas. Om cancern har avancerat långt så kan en behandling lindra besvären, ge bättre livskvalitet och förlänga mannens liv. Man talar då om en bromsande behandling. Tyvärr har ofta sjukdomen redan blivit avancerad när mannen får sina första symtom. Det är därför viktigt med tidig upptäckt.

I vissa situationer finns flera alternativ till behandling och det är alltid läkarens skyldighet att vägleda och gå igenom de olika behandlingarnas för- och nackdelar. I slutändan är det patienten själv som får avgöra. Om läkaren bedömer cancern begränsad och mindre aggressiv kan valet stå mellan behandling och att avvakta och följa utvecklingen genom regelbundet återkommande undersökningar.

Eftersom prostatacancer är en allvarlig sjukdom har man som patient i Sverige rätt till second-opinion, dvs. man har rätt att få en annan läkares bedömning och genomgång av olika behandlingsalternativ. Detta är en självklarhet och Socialstyrelsen redogör för detta i sina riktlinjer för prostatacancervård. En patient får inte nekas detta när han ber om det och allra helst ska han erbjudas det när han får sitt cancerbesked.

Nedan ges en översiktlig genomgång av olika behandlingsformer beroende på cancerns spridning. Som patient är det viktigt att gå igenom föreslagna behandlingar i detalj med sin läkare för att få veta hur behandlingen genomförs, vilket resultat man kan förvänta sig och vilka biverkningar som kan finnas.

Lokaliserad prostatacancer

När cancern är begränsad till själva prostatan, s.k. lokaliserad prostatacancer, är den möjlig att bota. Som botande (kurativa) behandlingar finns både operation och strålbehandling. Om cancern bedöms som mindre aggressiv kan man avvakta och följa utvecklingen, s.k. aktiv exspektans. Om cancern fortsätter att utvecklas, så kan man då genomföra den kurativa behandlingen. I Sverige dominerar operation som behandlingsform, säkert beroende på att cancerpatienten först möter en urolog. Man kan säga att operation och strålbehandling är jämförbara avseende resultat och överlevnad. Det finns ingen slutförd randomiserad studie som ger svar på frågan om "bästa resultat". En amerikansk studie som publicerades under våren 2009 visar att operation är bästa alternativet för män under 50 år.

Vid en operation tar kirurgen bort hela körteln och även de båda sädesblåsorna. Detta kallas för radikal prostatektomi. I operationen försvinner den del av urinröret som är inbäddad i prostatan. Därför måste urinröret på nytt fästas i urinblåsan. Operationen genomförs vanligen som en retropubisk operation. Det betyder att kirurgen går in genom buken bakom blygdbenet och tar bort prostatan och sädesblåsorna. Utmed prostatan går på var sin sida de nerver som styr mannens erektion och kirurgen försöker frilägga och spara dessa nerver för att undvika försämrad potens. Hur detta lyckas beror på flera faktorer och i första hand gäller det att eliminera cancern.

Den radikala prostatektomin genomförs på flera platser i Sverige med en operationsrobot. Kirurgen sitter vid en monitor och styr de olika instrumenten med stor precision via spakar. Det krävs en lika väl rutinerad urolog för en robotassisterad operation som vid en normal prostatektomi. Robotens instrument går in genom ett antal hål i bukväggen och läkaren vid monitorn har en assiterande kollega som suger rent i operationsfältet. Normalt är det mindre blödningar och kortare sjukhusvistelse vid en robotoperation än vid en ”manuell” operation.

Om patienten har höga Gleason- och PSA-värden vid sin cancerdiagnos, så kan kirurgen överväga att göra en lymfkörtelutrymning innan en operation genomförs. Kirurgen tar då ut lymfkörtlar i prostatans närområde. Om dessa har cancerceller, så är tumören spridd utanför prostatan. Man utför i detta fall vanligen inte någon prostatektomi eftersom den inte leder till längre överlevnad.

Strålbehandling kan antingen utföras med strålar från en strålkälla utanför patienten (extern strålning) eller med en strålkälla inne i patienten (intern strålning). Båda behandlingsformerna sker i huvudsak polikliniskt.

Vid extern strålbehandling ligger patienten på en brits och prostatan bestrålas från flera håll. Behandlingen pågår fem dagar i veckan under 6-7 veckor. Man använder speciell teknik som noggrant visar prostatans läge under själva strålbehandlingen för att minimera strålningen mot närliggande organ. Den totala strålmängden är vanligen 78 Gy.

Intern strålning, s.k. brachyterapi, finns i två varianter. En högdosmetod används vanligen för större och mer aggressiva tumörer. Vid denna inleder man 1-3 månaders hormonbehandling och därefter genomförs ca två veckors yttre strålbehandling. Den inre strålbehandlingen genomförs i två omgångar med ca två veckors mellanrum. Ihåliga nålar med radioaktivt iridium förs in i prostatan genom området mellan pungen och ändtarmen. Placeringen av nålarna övervakas med ultraljud. Efter varje sådan behandling tas nålarna ut och ingen radioaktivitet finns kvar. Behandlingen avslutas med en kompletterande yttre strålbehandling.

Vid lågdosrad brachyterapi använder man små radioaktiva korn, stora som risgryn, som placeras i prostatan och får ligga kvar där. Fröna innehåller antingen radioaktivt jod eller palladium. Brachyterapi med korn är inte lämplig för alla patienter. Prostatan får högst vara 50 milliliter stor, PSA-värdet vara högst 10 ng/ml och Gleasonvärdet högst 6.

Efter en kurativ behandling görs en regelbunden uppföljning med PSA-prov. För en opererad patient ska PSA-värdet gå ner till ett nollvärde, eftersom alla prostataceller ska vara borta. Om PSA-värdet stiger och når värden över 0,5 ng/ml så är det tecken på en kvarvarande cancer. Hos en patient som fått strålbehandling finns prostatan kvar och PSA-värdet sjunker därför inte till en nollnivå. Värdet stiger ofta något under årens lopp utan att sjukdomen ger kliniska symtom eller fynd.

Vid ett recidiv kan både opererade och strålbehandlade män få hormonbehandling. Opererade patienter kan även strålbehandlas i bäckenområdet. Det finns en omfattande statistik som kan ge en god uppfattning om risken för recidiv hos opererade män. Den borttagna prostatan undersöks efter operationen och en patolog gör en klinisk klassificering av tumören. Denna klassificering, PSA-värde före operation och Gleasonvärdet är grunddata i en sådan bedömning.

Lokalt avancerad prostatacancer

En lokalt avancerad prostatacancer innebär att cancern är spridd till prostatans närområde men inte spridd till andra delar av kroppen. Det finns ingen enhetlig behandling av detta stadium av prostatacancer och patientens ålder och allmänna hälsotillstånd spelar roll. För relativt friska patienter med lång förväntad överlevnad bör man i första hand överväga en kombination av strålbehandling och hormonbehandling. I december 2008 publicerade en skandinavisk forskargrupp resultat från en studie med ca 900 män med lokalt avancerad prostatacancer. Halva gruppen hade fått enbart hormonbehandling som länge varit den rådande behandlingsmetoden. Andra halvan fick en kombinationsbehandling med både hormonbehandling och strålning. Tio års uppföljning visade att den kombinerade behandlingen halverade dödligheten jämfört med enbart hormonbehandling.

Spridd prostatacancer

Med spridd prostatacancer menas att cancern spridits till andra delar av kroppen än prostatans närområde. I detta fall dominerar olika former av hormonbehandling samt kirurgisk kastration. Den gemensamma nämnaren för dessa behandlingar är att strypa tillförseln av testosteron till cancercellerna.

En kirurgisk kastration innebär att man tar bort den inre delen av testiklarna medan dess vägg lämnas kvar. Eftersom testiklarna normalt producerar testosteron så är detta ett sätt att snabbt sänka testosteronnivån. Vid medicinsk kastration får patienten återkommande sprutor med en GnRH-analog. Detta hormon påverkar i normala fall testiklarna att producera testosteron. När GnRH-analogen ges i höga doser får man efter en tid helt motsatt effekt. Den blockerar då istället testiklarnas produktion av testosteron genom påverkan på hypotalamus. Behandlingen är då likvärdig med den kirurgiska kastrationen, men den kan avbrytas och mannen är då inte längre kastrerad. Istället för GnRH-analoger kan man ge östrogener genom insprutning i musklerna. Detta ger också en kemisk kastration.

Antinadrogener i tablettform är en alternativ hormonbehandling. I detta fall blockeras testosteronets verkan vid testiklarna. Fördelen är att mer än 50 % av männen har kvar sin potens jämfört med kirurgisk och medicinsk kastration. Vid s.k. total androgenblockad sker både kastration (kirurgisk eller medicinsk) och behandling med antiandrogener.

Kirurgisk kastration och hormonbehandling sänker PSA-värdet till låga nivåer. Man genomför regelbunden uppföljning med PSA-prov för att följa sjukdomens förlopp.

Det förekommer att patienter får hormonbehandling i intervall med perioder utan behandling däremellan. Man följer utvecklingen av PSA-värdet och när detta har stigit över en viss nivå ger man åter hormonbehandling. På så sätt kan mannen få perioder med sexuell lust. Det finns inga studier som visar hur detta påverkar mannens överlevnadstid. Däremot kan det öka livskvaliteten.

Hormonrefraktär prostatacancer

Behandlingseffekten med hormonbehandlingar är begränsad i tiden och det finns en stor spridning mellan olika män hur länge den är framgångsrik. Det kan röra sig om några år till betydligt längre tid än ett decennium. När en hormonbehandling inte längre är verksam säger man att cancern är hormonrefraktär. Det finns ingen standardbehandling för detta stadium av sjukdomen och behandlingen är i huvudsak palliativ, att lindra och stötta livskvaliteten. Det pågår ett omfattande forskningsarbete bland både läkemedelsföretag och forskare vid medicinska centra för att få fram preparat som är verksamma mot detta stadium av prostatacancer. Det pågår ett stort antal kliniska studier världen över där man prövar nya preparat.

Idag ges behandling med cytostatika genom injektion. Bifosfonater ges för att stärka skelettet vid metastaser i detta och på så vis förebygga skelettproblem. Man använder även palliativ strålbehandling vid skelettmetastaser.

Länkar

Om man vill tränga djupare i ämnet så kan man läsa vårdprogram för prostatacancer. Dessa grundas på de nationella riktlinjer för prostatacancersjuukvård som fastställts av Socialstyrelsen. Man kan säga att ett vårdprogram är en bruksanvisning för en läkare vid en viss sjukdom. Sverige är indelat i sex sjukvårdsregioner och varje region har sitt vårdprogram. Nedan ges länkar till två sådan program. Deras omfattning är drygt 40 sidor.

Stockholm/Gotlandregionen: Vårdprogram för prostatacancer (pdf)

Nationella riktlinjer för prostatacancersjukvård (312 sidor)

Nationella riktlinjer för prostatacancer - populärversion (40 sidor)

Ytterligare information finns bl.a. på följande länkar:

Skånes Universitetssjukhus

Medicinsk länksamling innehåller information om behandling av prostatacancer.